Du var en gång

Det är lördagkväll och du sitter och kollar igenom gamla bildalbum på datorn. Bara det är deprimerande men mest ledsen blir du när du inser hur otroligt lycklig du har varit så många gånger och att dessa ögonblick passerat för länge sen. Nu är det slut på det för nu kommer det bara gå utförs, du har haft ditt roliga. Inga fler lyckliga ögonblick och aldrig mer ivrig förväntan och positiv nervositet innan en sen lördagkväll på stan. Aldrig mer den optimala berusningen i kombinationen alkohol/nikotin som gör dig oblyg, glad och någon som folk vill ta kontakt med. Aldrig mer träffar du honom, killen som får hjärtat att slå lite snabbare. Som är någon helt annan och kanske olik dig och avlägsen, men som helt plötsligt kanske står och friterar potatis i ditt kök? Hur hamnade han där? Varför undrar han hur en sån som du kan gilla honom när du sitter och undrar hur en sån som han kan gilla dig! Men så lever ni ändå inte lyckliga i alla era dagar eftersom det bara sker i sagorna. I verkliga livet bedrar han dig med en yngre tjej och du lämnas med minnen och ett fotoalbum som du undviker. Och givetvis med en stor klump i bröstet och ett skenande hjärta varje gång du besöker platser förknippade med honom. Tack.

Sen börjar du om på nytt men fastnar i gamla uttjänta mönster och börjar om igen och fastnar igen. Sen går det runt och du vet varken ut eller in. Det enda du vet är att det aldrig kommer bli som det en gång var och att det kommer aldrig någonsin blir som du en gång trodde.