2011 avslutades på en fotbollsplan i Årsta. Himlen lyste av rispapperslyktor och jag frös otroligt mycket om tårna. Jag gav inte mig själv något nyårslöfte och jag höll heller inte mitt eget snack om att jag skulle sitta på toa på tolvslaget. Efter ett tag gick vi tillbaka till festen och jag snusade lite för mycket.
Agnes, Patrik, David och jag hade blivit bjudna till en middag i Enskede och jag sov dåligt natten innan. När vi möttes av kramar i dörren och flera "Ta för er av bålen!" kändes det bättre, men ännu mer avslappnad blev jag när det visade sig att middagen bestod av hemmagjord pizza med massa mozzarella och inte någon uppstyrd trerättersmåltid med hummer och oxfilé.
Vi hängde mest i köket och titt som tätt kom det in ett gäng främlingar. Efter ett tag noterade jag att majoriteten bestod av killar. Vi var fem tjejer och cirkus 20 killar. Det dansades till The Supremes och Leon ägde dansgolvet med fuldans. Själv var jag lite för nykter för att underhålla med dans. Vi flyttade oss till vardagsrummet och jag tog över ostkroksskålen. Blabla bla. Sen gick vi till Gullmarsplan och åkte hem.
Den första januari 2012 inleddes med en baksmälla, jättesovmorgon och en capricciosa. Och förväntningar på året har jag just inga, mer än att det kan fortsätta som 2011. Inga jobbiga överraskningar, dödsfall, olyckor, sjukdomar, dåligt väder, tråkig sommar, ensamma helger, ingen undergång av jorden med mera.
Tack på förhand Gud.
0 reflektioner:
Post a Comment