bloody monday

Bar x 3 och öl x 4

2012-01-26T22:16:00.000+01:00

Igår gjorde jag något som jag inte gjort på länge. Jag sov över hos en kompis.

Klockan 20 mötte jag upp Moa och Agnes och vi drack en öl. Sen bytte vi ställe och drack en till öl. Sen tyckte Agnes att det vore helt meningslöst att bara dricka två öl och sedan gå hem så vi drack en till och en till. Sen hamnade vi på Brooklyn Bar och där mötte jag Johanna som jag pluggade med för två år sedan. Vi pratade illa om gamla klasskompisar och på grund av den obskyra jazzen uppfattade jag ungefär 40 % av allt hon sa. Sen kom en kille fram som vi hånat på skolan. Jag sa något i stil med:

"Men det är ju du, du som har en iPad! En gång satt du med din iPad och så frågade du om någon hade en penna för du hade ingen. Haha, vi har skrattat mycket åt det på skolan!"

Han tog det dock bra och tyckte själv att det var roligt. Sen tittade vi på klockan som var 2. Jag började förbereda mig för att åka hem, men hade helt glömt bort att tunnelbanan slutat gå för länge sen. Att åka buss skulle ta en timme och innebära ett byte så Agnes och jag tog en taxi hem till henne.

Det var en mycket trevlig onsdag. Varför går jag så sällan ut på onsdagar? Jo för att tunnelbanan slutar att gå kvart i ett. Kom ihåg det nu Emma.

Dagens maträtt

2012-01-08T18:02:00.000+01:00

Stekt ägg med kokt ägg

Dagens outfit

2012-01-07T22:31:00.000+01:00

Det var ju så uppskattat med en dagens outfit att jag tar en till. Detta hade jag för några dagar sen!

Mössa - lånad av min bror, kofta - Gina Tricot, tröja - HM

Du var en gång

2012-01-07T22:13:00.000+01:00

Det är lördagkväll och du sitter och kollar igenom gamla bildalbum på datorn. Bara det är deprimerande men mest ledsen blir du när du inser hur otroligt lycklig du har varit så många gånger och att dessa ögonblick passerat för länge sen. Nu är det slut på det för nu kommer det bara gå utförs, du har haft ditt roliga. Inga fler lyckliga ögonblick och aldrig mer ivrig förväntan och positiv nervositet innan en sen lördagkväll på stan. Aldrig mer den optimala berusningen i kombinationen alkohol/nikotin som gör dig oblyg, glad och någon som folk vill ta kontakt med. Aldrig mer träffar du honom, killen som får hjärtat att slå lite snabbare. Som är någon helt annan och kanske olik dig och avlägsen, men som helt plötsligt kanske står och friterar potatis i ditt kök? Hur hamnade han där? Varför undrar han hur en sån som du kan gilla honom när du sitter och undrar hur en sån som han kan gilla dig! Men så lever ni ändå inte lyckliga i alla era dagar eftersom det bara sker i sagorna. I verkliga livet bedrar han dig med en yngre tjej och du lämnas med minnen och ett fotoalbum som du undviker. Och givetvis med en stor klump i bröstet och ett skenande hjärta varje gång du besöker platser förknippade med honom. Tack.

Sen börjar du om på nytt men fastnar i gamla uttjänta mönster och börjar om igen och fastnar igen. Sen går det runt och du vet varken ut eller in. Det enda du vet är att det aldrig kommer bli som det en gång var och att det kommer aldrig någonsin blir som du en gång trodde.

Från haren till draken

2012-01-06T14:26:00.000+01:00

2011 avslutades på en fotbollsplan i Årsta. Himlen lyste av rispapperslyktor och jag frös otroligt mycket om tårna. Jag gav inte mig själv något nyårslöfte och jag höll heller inte mitt eget snack om att jag skulle sitta på toa på tolvslaget. Efter ett tag gick vi tillbaka till festen och jag snusade lite för mycket.

Agnes, Patrik, David och jag hade blivit bjudna till en middag i Enskede och jag sov dåligt natten innan. När vi möttes av kramar i dörren och flera "Ta för er av bålen!" kändes det bättre, men ännu mer avslappnad blev jag när det visade sig att middagen bestod av hemmagjord pizza med massa mozzarella och inte någon uppstyrd trerättersmåltid med hummer och oxfilé.

Vi hängde mest i köket och titt som tätt kom det in ett gäng främlingar. Efter ett tag noterade jag att majoriteten bestod av killar. Vi var fem tjejer och cirkus 20 killar. Det dansades till The Supremes och Leon ägde dansgolvet med fuldans. Själv var jag lite för nykter för att underhålla med dans. Vi flyttade oss till vardagsrummet och jag tog över ostkroksskålen. Blabla bla. Sen gick vi till Gullmarsplan och åkte hem.

Den första januari 2012 inleddes med en baksmälla, jättesovmorgon och en capricciosa. Och förväntningar på året har jag just inga, mer än att det kan fortsätta som 2011. Inga jobbiga överraskningar, dödsfall, olyckor, sjukdomar, dåligt väder, tråkig sommar, ensamma helger, ingen undergång av jorden med mera.

Tack på förhand Gud.

Mamma och pappa och lite därtill

2011-12-29T15:44:00.001+01:00

Det är Bingolottos uppesittarkväll och mamma och jag spelar bingo. Efter omkring 20 dragna nummer säger hon uppgivet:
- Det är som med skyttet... en i varje hörn..

Är på restaurang med pappa. När vi står och plockar av bluffén säger han lite för högt:
- Hoppas det är gott så att man slipper spy.

Har hunnit hänga med båda mina föräldrar en del. Mamma och jag har varit på stan, i Birsta, på gym, gått promenad, klappat får osv. Pappa och jag har firat julafton ihop, varit på Willys och köpt julmust och snus, gått igenom hans förråd och nu väntar jag på att han ska hämta mig. Sen ska vi nämligen åka upp till farmor och på ett fint sätt berätta att hon ska flytta in på hemmet till veckan. Hoppas hon inte blir ledsen.

En instabil julafton

2011-12-27T17:21:00.000+01:00

Den här julen såg ut att bli den värsta på länge. Redan efter två dagar hade jag gråtit tre gånger. Jag kände mig ytterst känslomässigt instabil när julaftonskvällen närmade sig. Inte skulle det bli bättre av att fira jul med farmor, pappa, pappas sambo och hennes tre barn plus deras respektive samt en treåring, två hundar och två katter.

Pappa och jag åkte först till farfar på kyrkogården och tände ett ljus. När pappa sa att farfar var en fågel kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Sen åkte vi hem till farmor som var mycket mer gaggig än sist och jag höll jag på att gråta när jag hjälpte henne på toaletten. Jag ville också att hon skulle ha på sig något juligt, men den tanken fick vi ge upp eftersom det förmodligen tagit oss en timme att genomföra ett klädbyte på grund av allmänt kaos i garderoben. I lila tröja och med en krycka dök hon upp på Baldersvägen där julafton skulle firas.

Här vände lyckligtvis allt och livet visade sig från den ljusa sidan. Farmor, som tidigare undrat saker som var hennes mamma är (hon dog för 30 år sen) blev sitt vanliga gamla jag. Vi fnissade åt en lipande Nico och hade det trevligt i ett hörn. Jag deltog aktivt i en diskussion om Asperger och tomten kom och alla som ville fick sitta i hans knä. Maten var toppengod och julklapparna långt över förväntan.

Take a look at us now the tide has turned, we're gonna take it over

2011-12-18T18:21:00.002+01:00

Kom att tänka på ett skämt från Dharma och Greg. En man i programmet hade skaffat sig en toupé och den lossnade ständigt. Denne man uttryckte sin frustration och sa sedan "Det stod ju att man skulle kunna simma med den till och med!" Varpå Dharma svarade kvickt "De kanske menade bredvid den?"

Det där skrev jag upp i en citatbok för att inte glömma. Jag tänkte att det kunde vara bra att spara på ifall jag skulle hamna i samma sits. Då kunde jag svara precis som Dharma och sen skulle vi skratta. Nu har jag dock givit upp hoppet om att dialogen någonsin kommer dryftas så jag skrev den här istället.

Annars då? Jo, i fredags tittade jag på På Spåret och lite på Svenska hjältargalan. Jag började med att håna alla i publiken som grät men en minut senare var jag en av dem med tårarna rullande ner för kinden.

Igår var jag en sväng i Gamla stan och det snöade regn och allt var blött och jag började frysa och ville åka hem. Då hörde jag tonerna av jazz på avstånd. Längst ner på en tvärgata till turiststråket ligger jazzklubben Stampen och det kändes som någonting taget ur en romantisk film. Utanför ingången stod fem personer och skrattade och pratade högt. Dörren var öppen och genom fönstret syntes att stället var nästan fullt. På scenen stod ett liveband och spelade jazz. Killen på saxofon hade en tomteluva och folk klappade takten. Jag ville nästan inte gå därifrån för det var så fint.

På kvällen hängde Linnéa och jag hos Sara. Vi drack alkoholhaltiga drycker och begav oss sedan till Strand. Jag funderade lite på vad som krävdes för att bli stammis på Strand, jag har ju trots allt varit där tre veckor på raken nu och känner igen killen i insläppet mycket väl. Vi drack öl och satt i soffan och diskuterade skoterutflykter och älgjakt och framtida romanser. Sen åkte jag hem och däckade.

Tusen stjärnor som tindrar, glitter så långt jag ser

2011-12-18T17:56:00.000+01:00

När jag var liten drömde jag om att fira jul i en trävilla med burspråk mitt ute i skogarna i Medelpad. Eller, det gör jag fortfarande. Jag ser framför mig hur meterhög pudersnö ligger fint på träden, från brevlådan lyser marschaller och huset är pyntat med massa ljusdekorationer. En snögubbe med mössa och lykta ler mot besökare.

Huset har knarrande trägolv och i vardagsrummet sprakar den öppna spisen i ett hörn. I ett annat hörn står en ståtlig Nordmannsgran med smakfulla kulor i olika storlekar, glitter och en stjärna i toppen. I gungstolen sitter min mormor och löser korsord och ler rofyllt när det blir lite för mycket stoj i rummet. Runt ett klaffbord sitter farmor och en väninna och läser skvallertidningar och äter chokladtryfflar. Farfar justerar julstjärnan i fönstret. Det finns en del släktingar i huset men mest är det vänner och bekanta, bara sådana som jag gillar.

Vi sitter vid det stora långbordet och spelar sällskapsspel och trängas runt en Aladdinask. Vi umgås och har trevligt. I köket skär de "vuxna" upp skinka och färdigställer maten. Sen dukar vi fram och tar varsin tallrik och plockar av buffén. Mormors hemlagade senap, farmors kalvsylta, mammas köttbullar med honung, pappas Jansons frestelse. Alla har varit delaktiga.

När middagen är undandukad och alla hamnat i paltkoma knackar det plötsligt på dörren. Då ingen har gått och köpt tidningen blir alla fundersam på vem tomten i dörren är. Han hoho:ar och frågar om det finns några snälla barn och alla svarar vi ja.
--
Ja, det här var en utopisk jul som inte alls kommer i närheten av den jul jag ska fira på lördag. Jag ska nämligen fira jul i en tvårumslägenhet på Baldersvägen tillsammans med: Pappa, Eva, Evas dotter och hennes man samt deras 3-åring, Evas andra dotter och hennes man, Evas son och hans flickvän samt Ansgar och två katter. Jag valde mellan detta alternativ eller att fira tillsammans med Mamma, Christer, Christers föräldrar. Min bror firar jul i New York, mormor ska fira jul med sin syster och farmor får besök av pappa och mig efter maten.

Julafton har blivit som midsommar och nyår i mina ögon. Ett nödvändigt ont som aldrig lever upp till förväntningarna om hur det borde vara.

Leva livet

2011-12-15T01:14:00.001+01:00

Igår hade jag en ledig dag och planen var att använda den till något nyttigt såsom att plugga och rensa bort program i datorn. Jag vaknade klockan 12 och startade datorn. Läste bloggar och började rensa bort onödiga program som exempelvis Flash CS4. Sen hittade jag The Sims 3 och bestämde mig för att slänga spelet. När avinstallationswizarden kom igång öppnades istället spelet upp.

Tre och en halv timme senare hade jag levt ut min slampiga sida i ett datorspel. Vallis har nu fått en unge med Mortimer som hon träffade när han var ett litet barn. Plötsligt blev han könsmogen och lika plötsligt blev de kära. Jag nöjde mig dock inte där utan Vallis träffade ett fruntimmer och myspyste med henne i sängen. Sen hånglade hon upp den kvinnliga toalettreparatören vilket resulterade i att hon stannade över natten. Därefter myspyste hon med Stiles och blev gravid igen.

Nu kan jag inte riktigt välja vem Vallis ska satsa på.. Fruntimren går bort eftersom de inte gjorde något större intryck på Vallis. Valet står mellan Mortimer som är den snygge eller Stiles som är omtänksam och plockar upp Vallis leksaker när han är på besök (som bekant har Vallis den finfina egenskapen barnslig och brukar leka med bilar när hon får tid över).

Livet alltså, så många val...

Dagens outfit

2011-11-29T02:14:00.000+01:00

Kom på att jag aldrig visat en dagens outfit någon gång. Det kan ju vara spännande för er att se hur jag ser ut till vardags tänkte jag!

Sjal - Indiska, klänning - HM, kofta - Zara

Jag diagnostiserade mig

2011-11-29T02:05:00.001+01:00

Jag krisar lite just nu. Diagnosen är: Framtidskris kombinerat med en kris över att det inte alltid kommer vara som det varit. Det har slagit mig tidigare och jag har bytt stad och boende och därmed upplevt paradigmskiften light, men jag tycker att allt är så himla bra just nu. Just nu och det senaste året. Jag vill stanna tiden och vara där jag är med de som är här och göra vad jag ofta gör. Som att dricka vin på helgerna och prata om sånt vi alltid pratar om och som aldrig någonsin blir tråkigt. Jag vill inte gå vidare och det kommer jag inte göra heller, inte än. Men andra gör det. Som inte FÅR. För mig.

Eftersom jag inte är Gud har mina åsikter ingen som helst betydelse så det gäller bara att bita i det sura äpplet. Härda. Leva vidare med vetskapen om att det aldrig mer kommer bli som förr. Det kan bli annorlunda, det kan bli sämre och det kan, hör och häpna, bli bättre. Det sistnämnda låter omöjligt i mina öron just nu men jag hoppas att jag sitter någon annanstans en dag i framtiden och har precis samma känsla i magen då som nu. Att precis allt är så himla bra just då och att jag aldrig vill att det ska ändas. Men, jag är realist så... LÄR JU HÄNDA!

Min brors födelsedag

2011-11-06T16:45:00.003+01:00

Är det för tidigt att börja julpynta nu? Jag börjar minsann bli sugen på att hänga upp en apelsin med nejlikor, en ljusslinga eller en och annan tomtenisse. Nej, det sista var ett skämt, jag ska inte ta fram någon tomtenisse. Men jag är lite julsugen ändå. Jag vill att det ska lukta glögg och nybakta lussekatter och kanske vill jag höra några låtar som kompas av en julbjällra. Kanske vill jag spy på samma saker om vecka, men det blir ett senare blogginlägg.

Flera nyanser av grått och trist

2011-10-24T20:44:00.000+02:00

Det börjar bli vinter och det märks på ett antal punkter:
- Det är mörkt när jag går hem från skolan
- Det är kallt när jag går till och från tunnelbanan
- Allt grönt är dött
- Jag måste hänga in jackan på klubb
- Mitt eksem på händerna dyker upp efter att ha varit borta sedan knopparna brast i våras
- Mitt ansikte är torrt och spricker upp när jag gäspar
- Jag tappar massa hår överallt (det är hår i sängen, på golvet, i duschavloppet, i maten, på mina kläder, på andras kläder osv)

Kul. Kul halvår.

Annars då? Jo jag raggade upp en kille på Strand i lördags. Inte till mig själv dock utan till Bernsba. Inte för att hon är för ful för att kunna ragga själv, utan för att han kom i vägen och för att det kändes som en grym idé just då. Jag frågade om han hade jägarexamen och den chansen är väl inte överväldigande på en klubb på söder. Men jo, det hade han! Dock nappade ingen av dem på min idé om bröllop.

Och mer då? Jo, i helgen lärde jag mig att öppna en öl med en snusdosa. Nu är jag jävligt cool.

Tillägg till föregående inlägg

2011-10-19T00:23:00.000+02:00

Med framtida barn menar jag det 17-åriga barnet jag adopterar från Ryssland när jag är 43 år. Hoppas verkligen att Dimitri blir nöjd över att döpas om till Bengt. Och tänk förresten vad putslustigt det vore att döpa den blondaste lintotten till Abdullah.

Listan på namn som mina avkommor ska bära om jag får bestämma själv

2011-10-19T00:19:00.003+02:00

När jag nu är närmare 30 än 20 år känns det dags att offentliggöra listan över namn som jag kan tänka mig att låta mitt/mina framtida barn bära. Jag brukar i tid och otid komma på fina namn som jag skriver ner på diverse lappar som jag aldrig mer läser. Detta inlägg får därför agera namnbank.

Tjej:
Mildred, Hensel, Renee, Amalia, Ottilia, Ellika, Erene, Karla, Jill.

Kille:
Enar, Evald, Finn, Edgar, Edmund, Sören, Roar, Jarl, Volmar, Bengt, Esau, Rotmos.

En dag när vindarna bär

2011-10-11T18:08:00.000+02:00

Jag vaknade halv elva, åt gröt och for till skolan vid gott mod men efter vår handledning blev jag på dåligt humör. Jag fick reda på att den nytillkomna gruppmedlemmen fått tidigare gruppmedlemmar att byta grupp på grund av hans samarbetssvårigheter. Sen visade det sig att jag släpat runt på datorn en hel dag i onödan. Pricken över i var att jag glömt pennan hemma. Utan penna på skolan känner jag mig handikappad för jag har ett stort behov av att anteckna i tid och otid. Idag fick jag stå över antecknandet vilket gör att jag nu inte riktigt minns vad vi kom fram till på handledningen. Humöret förbättrades inte när jag, i vanlig ordning, promenerade i helvetesgången mellan pendeltågen och tunnelbanan på väg hem. Den sträckan kan få vilken glad stackare som helst att bli misantrop. Människor överallt, somliga går kors och tvärs med en dragväska, vissa skjuter en rullstol i fel riktning, andra går och konverserar i lunka-takt. Jag avskyr det.

Ja, nog om det. Humöret ändrades av en smskonversation som slutade med "Vad gullig du är :)". Jag har alltså blivit en SÅN, en sån som skriver saker som får personer att tycka att jag är gullig. Urk!

Opeppad inför nästa måndag

2011-10-11T00:28:00.000+02:00

Jag hade en liten förhoppning om att jag skulle göra lite bättre ifrån mig på aerobicspasset idag, men tji fick jag. Ledaren var sjuk och passet var utbytt mot ett step-pass! Step påminde mycket om aerobicsen förutom att vi använde en liten bräda att kliva på. Nytt pass innebär nya rörelser. Jag blev nästan lika arg denna gång när den käcka ledaren tittar ut på oss och utbrister "Det där var väl inte så svårt?! Då går vi vidare!". Jag svarar tyst för mig själv att det visst var svårt. Vi går vidare och gör nya rörelser som sedan ska sättas ihop till ett långt rörelsenummer. Jag kommer inte ihåg vad vi gjorde i början av passet och jag minns definitivt inte hur den andra delen började och när jag gjort den andra delen har jag glömt den sista.

Nä, jag har faktiskt tenta på onsdag och kan inte hålla reda på i vilken ordning jag ska göra massa töntiga rörelser.

Peppad inför nästa måndag

2011-10-03T21:15:00.000+02:00

Var på aerobics idag. Vill man få en törn på självförtroendet rekommenderar jag att gå på aerobics. Speciellt om man föddes med lite halvtaskig koordinationsförmåga. Som jag.

Det var långa plågsamma 45 minuter med mycket halvhjärtade hopp på fel ställen, rörelser i otakt, stillastående iakttagningar när alla andra rörde sig. Vissa rörelser GICK bara inte att göra och innan jag ens registrerat i mitt huvud hur fan ledaren gör med benen har vi gått vidare till nästa rörelse. Jag hann liksom inte ens försöka själv eftersom hennes ben bara fladdrade runt helt obegripligt fort. Mitt i passet blir jag mer arg och förbannad än ledsen över mitt misslyckande med de flesta rörelserna. Varför utsätter jag mig för denna förödmjukelse? Alla andra kan mycket mycket bättre än jag, till och med den långe farbrorn framför sätter rörelserna med tredubbelt så mycket precision som jag gör. Jag biter ihop trots att jag helst bara vill skrika "NEJ, JAG TÄNKER INTE VARA MED PÅ DET HÄR! NU GÅR JAG! HEEJ DÅ!". Men jag håller käften och fortsätter göra fel rörelser och snurra åt fel håll och sen säger jag vänligt tack men nej tack till den långe farbrorn som frågar om jag vill ställa mig framför honom istället så att jag ser bättre.

Jag var såhääär nära

2011-09-28T13:04:00.002+02:00

ARN - BCN - TXL - ARN

2011-09-28T13:03:00.000+02:00

Det blev massa tapas, bad och sangria i Barcelona. Det var urtrevligt och jättegott. Man kan nästan säga att denna resa riktade in sig på just dricka, mat och bad. När vi inte låg på stranden eller satt på en uteservering, gick vi vilse vid Paral-lel eller Ilacuna eller så åkte vi Metro eller så drack vi billigt vin på hotellet efter en kort siesta eller så satt vi på en folktom bar och drack åtta drinkar för billig penning. Jag har lärt mig att Mojito och Margarita inte är min grej men Daiquiri däremot går ner.

När det sedermera var dags att åka hem byttes stämningen ut. Det blev kaos och tårar på Tegel. Vi fick inte alla plats på flyget hem och när vi sedan ankom till Arlanda var bagaget borta. Frustration, ilska och besvikelse blandades med "Vilka idioter i incheckningsdisken på Tegel!". Men det löste sig som mannen sa, han som bajsade i badkaret. Ordningen är återställd och här är en glimt av hur fint hade vi det:

Sällskapet med dinkmenyn på en liten bakgata där vi nästan var ensamma

Tapas

Bad

Sangria

Öl

Cola

Mousserande vin

Vitt vin

Glaskuken från Barcelonabesöket 2007

Pass, euro, voucher = tapas, bad, sangria

2011-09-09T16:17:00.000+02:00

Just det. Något jag inte helt och hållet riktigt greppat är att jag ska flyga flygplan på torsdag. Från Arlanda! Jag älskar Arlanda! Eller inte själva flygplatsen som sådan utan känslan av att vara där, på väg bort. Kanske på väg till Spanien för en kort semester eftersom jag har stressat runt på massa festivaler i sommar. Ja, så är det.

First breath after coma

2011-09-09T16:07:00.000+02:00

Så blev det september och skolan började och läxorna hopade sig och Adlibris tog en vecka på sig att skicka min kurslitteratur så jag ligger redan efter ganska mycket och på kvällarna diskar och städar jag hellre än att göra klar laboration 1 och läsa om processbaserad verksamhetsutveckling.

Men den här helgen är helgen då jag ska komma ikapp! Jag ska stå över Håkan Hellström på Gröna Lund för att programmera Java och sen ska jag inte slösa bort pengar i höst och därför inte unna mig några nya kläder förutom kanske ett par kängor och lite hela underkläder. Och kanske en MacBook Air om axlarna inte orkar bära min dator till skolan var och varannan dag. Fast det måste de orka.

Verksamhetsprocesser och time to pretend

2011-08-29T19:40:00.001+02:00

Det värsta med att läsa fristående kurser är att man aldrig riktigt vet vilka man får läsa med när skolan väl drar igång. Som tur är har jag en vapendragare och hade inte Agnes läst samma kurs så hade jag varit ytterst deppig i detta nu. Min klass består nämligen av 11 personer, varav en person utöver oss är tjej. Resten är de där killarna som alltid blir valda sist (om de ens blir valda alls) när det är damernas tur att bjuda upp till dans eller killarnas tur att välja lag på idrotten. De är långt ifrån fagra. Nu är inte utseendet allt visserligen, men en av killarna (han utan haka) har redan utmärkt sig och blivit min minsta favorit. Han ifrågasätter det mesta med en barsk attityd och jag vill bara be honom hålla tyst.

Men jag ska inte vara negativ, det kommer säkert att bli en helt underbar hösttermin. Mina klasskamrater och jag kommer säkert dricka en och annan onsdagsöl och fnissa till långt in på natten en massa gånger. Eller i alla fall Agnes och jag.

Popaganda dag 2

2011-08-29T00:37:00.000+02:00

Var ganska seg när jag vaknade i lördags och alla mina göromål gick i slowmotion. Jag hade en vag plan om att åka in och se Syket kvart i fyra, men då klev jag istället in i duschen och jag fick ännu en gång stressa till tunnelbanan med en baguette och en oöppnad flaska vin i handväskan. Vi satte oss i gräset på nästan samma ställe som dagen innan och lyssnade på Annika Norlin. Återigen bortprioriterade vi en artist till förmån för att dricka vin.

Det var inte lika varmt i luften, men ändå varmt och klockan nio hade vi sugit i oss vinet och gått in på området för att titta på JJ. De var mycket bra såklart. Sen hamnade vi återigen i ölområdet och där nosade Sacke upp PO. Jag blev utskrattad sedan det framkom att jag neg när jag hälsade på folk. Några minuter senare ville jag inte göra om gårdagens kram-misstag så jag stegade målmedvetet fram och kramade två människor som jag egentligen inte hade velat krama. Tyvärr är jag lika ångerfull idag som igår men av motsatt anledning.

Lykke Li spelade sina hits och vi gick därefter till Malmen och köade i en evighet för att komma fram till baren. Sen satt vi tre personer i en fåtölj och plötsligt var klockan 02 och McDonald´s hägrade. Jag gick hem i ett linne i sommarvärmen.

Det var det. Nu är sommaren slut och imorgon börjar skolan!

Popaganda dag 1

2011-08-27T15:21:00.000+02:00

Är ledig hela dagen men lyckas ändå stressa till t-banan strax efter 16. Med mig har jag dock en klassisk skolutflyktsmatsäck. Vi hamnar i gräset utanför området, äter och dricker vin i solsken till tonerna av avskalade versioner av Broder Daniel-låtar framförda av Henrik Berggren på en scen bakom alla träd och stängsel. Is Tropical avnjuts på samma plats, men av det hör vi nästan ingenting eftersom scenen är riktad åt andra hållet. Dricker upp och går in och ser Serenades på avstånd från öltältet. PO travar fram och det blir stora kramen och sedan kommer Acke och Viktor och jag finner mig inte i situationen utan langar fram näven och hälsar vilket gör att mina kompisar måste göra detsamma. Jag skäms i efterhand, mycket. Kan man göra om det? Kan jag gå fram idag och krama dem? Eller det kanske är kört.

Arcade Fire spelar på scenen och jag ser baksidan av tre långa personer tills jag bli upplyft och får en helhetsbild. Trodde att jag skulle bli frälst men blev det inte. Arcade Fire har aldrig varit min grej.

Fyra tappra själar tar sig till Debaser Slussen och kommer in efter bara lite köande. Vi tittar på You Say France & I Whistle som var toppen. Dricker en öl. Två öl. Tre öl. Det kommer en fjärde öl. Ante går på damernas. Vi får sällskap och jag lär mig att man ska kramas. Hellre kramas för ofta säger någon. Det är mysigt att kramas säger någon annan. Haha, säger jag.

På tåget hem tar en kille fram sin borste ur väskan och borstar sitt halvlånga flottiga hår. Han borstar noga och jag kan inte hålla mig från att skratta. Halv fem är jag hemma och gör en wrap innan jag somnar med oborstade tänder och oborstat hår.

Folk

Haha, NU förstår jag varför Sacke frågade om jag skulle lägga upp bilden på Flashback! När jag tog bilden såg jag nämligen inte att jag fotade den där tjejens rumpa..

There´s nothing like a cold beer in the sun

2011-08-25T21:49:00.000+02:00

Tänkte bara kika in och säga att jag var på Urban Outfitters igår och sedan på Cos på Östermalm. Därefter vandrade jag och Agnes mot söder och på vägen slank vi in på Pontus by the Sea och tog en kall öl i solen. Sattejorå.. livet är fint!

En entusiastisk konversation på Urkult

2011-08-15T20:54:00.000+02:00

En kille som jag träffat förut sträcker fram handen för att hälsa och jag utbrister då entusiastiskt:
- Det var ju du som diskade i Spånga!
- Va?
- Det var du som diskade i Spånga!
- Va?
Här rycker Jennie in och översätter:
- Hon säger att du diskade, när du var hos oss i Spånga.
- Jaha! Ja det gjorde jag.

Kände mig lite som ett mongo som inte kan kommunicera med folk utan tolk. Konversationen avslutades ändå med "Jag ska till Stockholm i november" som ett slags raggningsförsök? Okej, jag antecknar det så kanske vi ses då, du kan ju alltid komma hem till mig och diska.

There's nothing like you when you're gone

2011-08-15T20:32:00.002+02:00

Way out west var i sin helhet helt grymt att uppleva. Jag hade jätteroligt i tre dagar och hann, för ovanlighetens skull, med att se lite artister som uppträdde. Bland annat såg jag Robyn, Noah and the Whale, Säkert!, Kanye "autotune" West, Pulp, Janelle Monae, Wiz Khalifa och han den där Prince. Däremellan hann jag med att dricka vin i lagom mängd utanför området i solskenet. Jag hann också med att köa en del. Som tidigare nämnt köade jag ganska länge för att komma in på området, väl inne på området var det kö för att komma in i öltältet, kö för att beställa i baren, kö för att gå på bajamajorna, kö för att komma ut från ölområdet och för att komma ut från Slottsskogen. Slutligen krävdes lite köande för att komma in på klubb mitt i natten.

Det sämsta under helgen var därmed allt köande. Speciellt köandet utanför Trädgår´n som slutade med att en tjej med megafon meddelade de två (!) 75 meterlånga köerna (?) att stället var fullt och att vi fick gå vidare.

Det bästa var när Pulp spelade Razzmatazz och Charlie Fink kom gående några meter ifrån oss där vi satt i SJ-trappen. Eller så var det alla vänliga själar som kom och gav oss en öl, en halv påse ostbågar och en halv box med rosé eftersom de skulle in på området. Eller så var det Way out west-appen som visade köstatusen på alla klubbar. Eller så var det när jag slapp visa leg för att komma in på Nefertiti tredje kvällen i rad.

Jag fotade också lite för ovanlighetens skull:

Kanye West uppträder!

Wiz Khalifa uppträder och det är, som synes, mycket drag framför scenen!

Noah and the Whale <3

Mannen som gav mig tak över huvudet, frukostsällskap och som skickade mail med spårvagns- och busstider så att jag skulle kunna komma hem på kvällen. Och som erbjöd sig att möta mig om jag skulle missa nattbussen och som väckte mig på lördagen genom att trycka en kudde över mitt ansikte.

Gulligull

Tror det är Christian Kjellvander som står där framme.

Männikor i Slottsskogen. Förresten var 75 % av alla människor sjukt snygga och stylade och det var lite jobbigt. Men trevligt att glo på.

Hotellfrukost framför Sjunde himlen på 16-tummaren.

Och så var det slut på festen och systempåsarna som tidigare agerat sittunderlag låg ensamma och utspridda i gräset tillsammans med skräp och ölflaskor.

Way out west

2011-08-13T14:45:00.001+02:00

Jag möttes av denna syn när jag klev av spårvagnen vid Slottsskogen. Spontant tänkte jag att alla människor tittade på Edward Sharpe and the Magnetic Zeros. Men nej, det var bara kön in till området. Jag hann iallafall se Home.

Varför ska vi krångla? När vi kan hångla!

2011-08-10T21:26:00.001+02:00

Nu känns livet lite bättre och jag hoppas att boxen med vin har lämnat kroppen. Helst av allt skulle jag nu föredra en lugn helg men imorgon kör Way out west igång så min lever kommer verkligen få känna att den lever.

I torsdags begav sig Sara och jag till Bölesta och spelade lite Yatzy, åt våfflor och gled runt. Sen bar det av till Näsåker och Urkult. Vi inledde vårt tredagarsfestande på trappen på PG med livemusik av Ja och vin och sånt. Sen gick vi in på området och tittade på Eldnatten. Jag gnällde mig igenom hela framträdandet eftersom jag satt obekvämt i slänten och eftersom det var så sjuukt tråkigt att titta på fridans. Dock blev det bättre när vi gick vidare och (minneslucka).

Dagen efter låg vi på våra madrasser på övervåningen och vilade samt åt en ogod vegansk tunnbrödrulle innan det var dags för middag. Därefter satte vi oss på trappen igen och tittade på Ja och drack vin och sånt. Sen gick vi in på området och jag minns att jag kissade i en slänt och halkade till, jag hade en pinsam beef med Berns, dansade till Looptroop Rockers och (minneslucka) innan jag klämde i mig en kantarelltoast och gick hem och fnissade.

Dagen efter låg vi på våra madrasser på övervåningen och vilade samt tittade på bandet Väärt och åt en indisk vegantallrik innan det var dags för middag. Därefter satte vi oss på trappen igen efter en omgång tp och tittade på Ja och drack vin och sånt. Vi hoppade över framträdandet med Hoven Droven eftersom det krockade med vindrickandet och riktade istället in oss på Anna von Hausswolff som spelade halv elva. Anna spelade och sjöng i bakgrunden medan vi satt i förgrunden och sjöng Havet är djupt och andra Disneyklassiker på några bänkar och (minneslucka). Sen gick vi och tittade på Ja och tågade tillbaka till PG i ett långt tåg. Det var det roligaste! Kvart i sex somnade jag på madrassen.

Ja, jag tror att jag ville komma till en poäng med den långa redogörelsen för Urkult. Jag är helt enkelt en usel festivalbesökare eftersom jag mest bara tillbringar tid med mina vänner och mitt vin. Inte så mycket med okända människor och nya artister eller upplevelser. Vi hade tänkt gå och titta på "Jobba med stråltråd och plåtskrot" och "Animera i filmjölk" men det får bli nästa år om vi är välkomna tillbaka då.

Här hängde vi en hel del, på trappen.

Men här hängde vi mest, på golvet.

What the hell am I doing here? I don't belong here

2011-08-08T23:22:00.000+02:00

Urkult var urkul men mer om det någon annan gång. Just nu är jag på det sämsta humöret och har varit sur och grinig mest hela kvällen. Jag har gråtit i sängen över min värdelöshet, varit bitter över att inte vara hemma, jag har tigit mig igenom en promenad och tyckt att Way out west-resan känns oövervinnerlig och på tok för komplicerad att genomföra. Det värsta av allt är att jag inte haft en aning om varför jag plötsligt kastats in i känslostormen. Lite senare slog det mig - jag är ju kvinna! Jävla pms, den fick mig den här månaden också!

In your face Ernst!

2011-08-03T12:22:00.000+02:00

Att förborra är för n00bs!

"Ska det va så jävla långt till Gävle"

2011-07-25T15:58:00.000+02:00

Nu sitter jag och tittar på potatisåkrar, ladugårdar, ensilage och skog som svischar förbi utanför rutorna på det norrgående x2000-tåget. Jag ska träffa Kelso som har semester hos mamma. Bredvid mig sitter ett regelrätt fyllo med ölkagge och en mun som går i ett. Mannen är sugen på öl och har frågat en kille sex gånger om de tar kort i bistron. Sedan har han suttit och tittat i gången och varit rädd för att köpa en öl eftersom han säkert skulle spilla ut den. Tillslut gör han ett försök och reser sig från sätet. Några minuter senare är han tillbaka - han kom inte förbi dörrarna mellan vagnarna. Efter instruktioner från killen om att han måste trycka på de röda knapparna gör han ett nytt försök. Även denna gång kommer han tillbaka tomhänt. Nu sitter han och frågar hur långt det är kvar till Gävle så att han kan skynda till bistron när tåget står stilla. Han frågar var femte minut.

Trägen vinner

2011-07-24T13:57:00.000+02:00

Kön in till Debaser Slussen ringlade sig långt upp på bron och hade det inte varit för att Agnes kompisar redan var därinne hade vi aldrig någonsin ställt oss sist. Efter fem minuter hade vi klivit en meter fram och plötsligt känner jag har det börjar droppa från himmelen. 30 sekunder senare fullkomligt öser regnet ner och reflexmässigt kastar vi jackorna över huvudet. 75 % av kön försvinner iväg under bron och tre minuter senare tonar regnet bort. Vi står först i kön och välkomnas in.
Så jävla ägda.
Och blöta var vi men det torkade snabbt i värmen.

Kanske lite tidigt att flytta ihop

2011-07-22T14:19:00.000+02:00

Jag var tvungen att gå in på Ratsit och kolla vilka som bor i mitt hus. Döm av min förvåning när det visar sig att en kille är skriven i min lägenhet! Alltså, Alex. (kan jag kalla dig det?) Det känns lite tidigt att flytta ihop innan vi ens träffat varandra? Tycker du inte det? Eller förresten, har du bott i Huljen och gått högstadiet på Bergsåker? Gulp..

(Detta är inte den tidigare hyresgästen ty hon var en tjej.)

Ibland får jag lust att ringa Roland och prata bort en kväll

2011-07-20T00:51:00.000+02:00

Ibland kan temporär lycka vara en meterlång sladd. Eller en koltrast.

2011-07-20T00:05:00.000+02:00

Här sitter jag och trycker vid spisen framför bokhyllan i min nya trivsamma lägenhet. Faktum är att jag trivs som bladen i boken på biblioteket i den här lägenheten. Knepig mening, men ni fattar. Anledningen till att jag gör spisen sällskap beror på att jag änteligen har tagit del av mitt bredband. Efter många turer, sladdar och svordomar har jag köpt en nätverkskabel på en meter som tagit mig tillbaka till cyberspejs efter en månad utan internet på datorn. Hade jag varit kille hade jag nog kopplat ihop skiten för två veckor sedan, men nu har jag varit dunderkorkad och dragit ut på processen men samtidigt hunnit rensa lite i förrådet, diska, flytta på saker, titta på Ernst på tv och så vidare. Sånt man inte prioriterar när man har internet.

I söndags gick jag på promenad och i luften flög en hackspett vilket jag glatt påpekade. När jag vände ner blicken efter att ha tittat i luften ett tag låg det en huggorm ihoprullad två meter framför mig på stigen. Jag och mitt promenadsällskap skrek i falsett och backade åtskilliga metrar. Sedan kom en tapper koltrast och fullkomligt störtdök på ormen som fick ge vika och ringla ut i terrängen.

Igårkväll fick jag återigen ta del av Stockholms rika naturliv när en padda skuttade över gångvägen. Jag trodde det var ett hoppande löv först men stannade och studerade den ett tag. Sen tog jag upp den och kysste den och plötsligt stod min drömprins framför mig! Otroligt!

Världshistoriens sämsta raggningsreplik

2011-07-10T02:05:00.001+02:00

"Hej! Här sitter ni själv?"

*Jag, Berns och Sara hänger och dricker öl på Invito.

Från Spånga till Bergshamra

2011-07-03T01:59:00.001+02:00

Mamma och pappa har stressat med min flytt sedan igår. De har velat hinna med allt på en gång och vi har vaknat tidigt och somnat sent. Sen fick jag reda på varför de stressat. De ville hinna med ett besök på Gröna Lund. Jag är allvarlig. De fick dessutom sin vilja igenom även om de fick det att framstå som att de gjorde det för MIN skull. De är allt bra söta.

Äntligen sommarlov igen

2011-06-30T22:52:00.000+02:00

Jag älskar att solen skiner när jag går och lägger mig och jag älskar hur den skiner när jag vaknar. Jag älskar jordgubbar och att åka på Erikshjälpen med mamma. Jag älskar att äta siksallad ute på altanen och jag älskar att skeda Kelso efter att han fått tillbringa dagen i det fria. Jag älskar att gå ute utan kofta. Jag älskar inte att få en cabfrisyr men tycker att det är okej och jag älskar inte heller att jag alltid bränner mig av solen så fort jag tar av mig tröjan. Men jag har vant mig. Sommaren är allt bra fin.

Men jag börjar lida av att inte ha det världsomspännande Internet och den fiffiga uppfinningen dator som dansar i symbios. Och mitt liv är nu nedpackat i lite för många kartonger som står och väntar på den 1 juli. Imorgon är det den 1 juli. Hej Kungshamra och hej kommunikation med omvärlden!

Puh! (inte björnen)

2011-06-22T22:47:00.000+02:00

Åkte 40 minuter för internet

2011-06-17T13:37:00.000+02:00

Hjälp, jag behöver snabb input. Vilken soffa/säng ska jag behålla av dessa (om ens någon)? Den översta är min gamla säng som jag sov i när jag var liten och den undre köpte min mormor på auktion för en herrans massa år sedan.

Jag klippte mig igen nyligen. Jag ville se ut som typ Uffie, men det slutade med att jag ser ut som min mamma. KUL.

Wind starts blowing

2011-06-12T22:44:00.000+02:00

Jag sitter och tittar på bilder av Alnön och funderar på om det är något jag tycker att vi ska spara. Vi har nämligen fått ett bud på stugan och budgivaren godtar att vi lämnar det mesta av sakerna kvar, men finns det något som är värt att behålla så kanske vi gör det. Dock känns det inte som om moraklockan, sekretären, träsoffan eller mulltoan kommer att passa och få plats i min 22 kvm studentlägenhet.

We're only young and naive still we require certain skills

2011-06-12T18:23:00.000+02:00

Jag har sommarlov! Efter en redovisning och opponering i fredags (som Agnes, Patrik och jag tog med en klackspark) gick vi till Texas Burger på Kungsholmen och firade. Det blev en kalasgod kycklingburgare med strips och en cider. Vi tog sedan buss 3 till Söder, "för att vara på rätt sida av stan" som Agnes sa, och handlade på Systemet några minuter innan de stängde. Sen satte vi oss i Vitabergsparken med Patriks kompisar. Där hängde vi tills jag druckit upp mina cidrar och polisen kom och bötfällde två killar som satt längre ner (förmodligen på grund av offentligt alkoholintag).

Vi hamnade på Hellströms och Agnes tvingade mig att dricka tequila. Det var trevligt och vi tog en "tarre" (stockholmare och förkortningar alltså.. tarre är knappast en förkortning av taxi eftersom det är två stavningar i båda orden!) till Slakthuset och hängde på balkongen med nästan inga människor alls. Det var en fin kväll.

Efter en lång sovmorgon fick jag återigen stressa till Systemet och sedan ta på mig ansiktet för att hänga på Reimers. Sen såg vi The Naked and Famous klockan nio på Strand. Det var helgrymt och ännu grymmare var att jag kunde åka pendel hem!

Helgen får 5 av 5 toasts!

Därför

2011-06-09T18:06:00.000+02:00

Anledningen till att jag drar upp sommarminnen från min barndom är för att min barndom är till salu just nu. I hela mitt liv har jag benämnt storhuset, Frigge, bastun, vedbon och dasset för Alnön bara för att ön heter så. Alnön är inte en ö för mig utan ett svart hus med vita fönsterkarmar och blå dörrar. Imorn är det visning.

Min barndoms sommar #4

2011-06-09T18:00:00.002+02:00

Ibland fick jag vara ifred med min kusin Monica och prata tjejsnack. Vi diskuterade killar och vem Monica var kär i. Jag var nästan aldrig kär i någon så jag hade inte så mycket att berätta. Vid ett tillfälle var Monica kär i Mathias. MÅ + MB skrev hon på alla sina teckningar som vi ritade sedan vi löst alla Vi i femman-korsord.

En dag hade mamma och Gunilla målat fönsterkarmar och lämnat oss att ta hand om penselrengöringen. Vi gick ner till vattnet och fyllde en hink och började göra ren penslarna. Ganska snart kom vi på den ypperliga idén att måla lite med den färg som fanns kvar. Så vi gick bananas över stenarna med vitfärg. Den trekantiga stenen fick en vit sadel, en annan sten fick ett hjärta på sig, en sten blev en dörr och otaliga stenar blev målade med MÅ + MB och ett hjärta. Tillslut var alla de största stenarna nedanför huset täckta med vit färg och vi rengjorde penslarna och gick upp till de andra. Dagen efter var stenarna fortfarande vackert vitmålade, veckan efter också. Hela sommaren var stenarna målade och även året efter blev vi påminda om att Monica hade en crush på Mathias. Men ingen blev arg på oss för det, vi kunde ju inte veta att vi målat med fasadfärg från DemiDekk.

Min barndoms sommar #3

2011-06-09T17:59:00.000+02:00

Min morfar dog innan jag föddes och min mormor träffade Sven-Erik när jag var liten. Sven-Erik var jättelång, hade mörka ögonbryn, ett mjukt handslag och körde en jätteliten Fiat. När vi åt middag om somrarna stämde han alltid upp i denna snapsvisa: När gäddorna leker i vik och vass, och solen går ner bakom Sjöbloms dass, Ja då är det vååår!

Det jag gillade mest med Sven-Erik var att han brukade sätta upp pjäser med min kusin, min bror och mig i huvudrollerna. När de vuxna höll på med annat övade vi in Bockarna Bruse vid brunnen. Efter några repetitioner spelade vi upp pjäsen för de andra. Min kusin gick över en planka på alla fyra med ett fårskinn över axlarna, nedanför låg Sven-Erik inslagen i ett grått överkast och frågade vem som trippade på hans bro! Därefter var det min tur och sedan min brors. Vi hade jättekul och fick långa applåder efteråt.

Min barndoms sommar #2

2011-06-04T20:18:00.000+02:00

När vi hade slut på lekar brukar min kusin, min bror och jag springa över till Anna-Lisa och Arnold. Där sprang vi runt huset, småpratade, smygåt smultron i det välvårdade trädgårdslandet och hade vi tur blev vi bjudna på varsin non-stop. När gongen sedan ljöd från vårt hus var det dags att springa tillbaka eftersom det betydde middag. Utemöblerna hade placerats mitt på gräsmattan och maten som serverades såg mest ut som en grön sörja. Gröna ärtor smakade lika illa som det såg ut och när ingen vuxen tittade på oss turades vi om att "tappa ner" mat på gräsmattan.

När middagen var avdukad följde vi ofta med mamma och Gunilla på kvällspromenad till soporna. De gick först medan vi lekte efter vägkanten, plockade och åt smultron eller studerade en överkörd kopparormar. När vi närmade oss stora stenen var målet givet. Vi skulle upp på den alla tre. Efter mycket klättrande satt vi så slutligen högst upp på stenen och ropade på våra mammor som tittade imponerat på oss. De måste ha varit så less på att berömma oss eftersom vi suttit på den där stenen otaliga gånger, men de höll masken såsom mammor bör. Hade vi tur kunde mamma göra oss sällskap högst upp på stenen.

Oftast blev promenaden längre än till soporna, vi brukade hamna i Tranviken med fötterna i vattnet. Var det riktigt varmt i vattnet hände det att min kusin, min bror och jag skyndade tillbaka till stugan och hämtade badkläder och en handduk och badade. Kanske kastade vi också blålera på varandra. Kanske var vi inte hemma förrän flera timmar senare.

Another likely story

2011-06-04T19:58:00.000+02:00

Det där med Rusta var en dålig idé märkte jag på vägen hem. Mina fötter gjorde lika ont då när de var omplåstrade som igår när de inte hade plåster. Jag har plåstrat ännu mer nu men allt plåster har gjort mina fötter för stora för alla skor så jag kan som inte hitta på nåt utomhus nu.

Men oj vad nöjd jag är över Rustabesöket! Det är så sjukt tillfredsställande att veta att jag har användbara saker på lager såsom tandkräm, tamponger, diskmedel, schampo, tvål, tops, deo och så vidare. Jag har flera gånger öppnat badrumsskåpet och njutit av utsikten.

Jag vill slutligen be om ursäkt till en random skånekille på pendeln. För några veckor satte jag mig mitt emot en kille på väg till skolan. Jag hade glömt mina hörlurar men spelade spel väldigt intensivt på mobilen. Efter ett tag noterade jag i bakhuvudet att killen började prata, förmodligen i telefonen. Jag tänkte inte mer på det utan spelade vidare samtidigt som min hjärna processerade vad killen sagt och slutligen kom den fram till att killen har upprepade gånger sagt: "Ursäkta, kan jag fråga dig en sak?" Jag kände mig så skamsen och ville inte vända upp huvudet efter 2 minuters tystnad utan fortsätte spela spelet mer intensivt. Killen reste sig sedan och gick. Förlåt!

Soil falling over my head

2011-06-04T01:15:00.002+02:00

Idag var en dålig dag. Jag vaknade och gjorde min morgonrutin, men orkade liksom inte bry mig om någonting. Så jag tog på mig byxor och sedan gick allting utför. Det var 25 grader varmt ute och jag hade byxor. När jag kom till pendeln upptäckte jag att jag hade glömt hörlurarna. Och solglasögonen. Som vanligt pluggar vi inte så mycket när vi ses på skolan utan vi sitter mest och skvallrar och lyssnar på Dirty Dancing-soundtracket på Grooveshark så jag fick ingenting gjort under dagen. Jag och Agnes åkte till Rålambshovsparken på eftermiddagen och glodde på folk. Jag solade mina anklar eftersom jag hade byxor på mig. När jag var på väg hem höll jag på att börja gråta av fruktansvärd skoskav. Mina fötter kommer knappt hinna läka innan det är höst igen.

Imorgon kanske blir en bättre dag för då ska jag till Rusta.

Den 1 juni

2011-06-03T20:37:00.000+02:00

I onsdags stötte jag på en avskyvärd sorts vakt. Efter häng i Tanto och en tjugominuterskonsert på Debaser Slussen skulle vi dra till Trädgården. Klockan var kanske halv elva när vi kom dit och kön ringlade sig lång. Agnes, Patrik och jag lyckades smita in i mitten av kön där bekanta ansikten stod och sedan följde lång väntan. Kön stod mestadels helst stilla, men ibland "oj, det rörde sig lite!" och så tog vi ett litet steg framåt.

Efter 45 minuter stod vi oväntat först i kön och möttes av en uppumpad och mycket brunbränd man i 40-årsåldern. Han var alltså en sån där vakt som förmodligen hade en dröm om att bli polis en gång i tiden, men som på grund av ett lite genant straffregister ej kunnat uppfylla sin dröm. Eftersom han älskar att bestämma och få sin vilja igenom och aldrig har fått det i sitt tidigare äktenskap (som fallerade på grund av att han var en mansgris) har han gått en utbildning för att bli vakt. När han nu, en försommarkväll, får agera vakt på ett så populärt ställe uppfylls han av obeskrivlig lycka över att få bruka sin makt. Här är det han som avgör vem som kommer in och i vilket tempo detta ska ske. Trots att det långt ifrån är fullt på stora Trädgården vill han visa vem som bestämmer genom att kolla leg på alla och nitiskt granska dessa.

Vi står alltså längst fram när han tittar på Agnes leg, "Jaha, du har inget körkort. Vad hård du ser ur här då! Och blonderad ser jag!" varpå Agnes monotont svarar "Ja, jag vet jag ser ut som en kriminell från Hökarängen". Hon blir insläppt, men killen bredvid får gott vänta på min tur. Han granskar mitt leg och säger "Åh, du har körkort. Bra det.. Emma".

Men dumma vakt! Du ska kolla vår ålder, inte vara ironisk över våra leg!

Mor min gör klipp

2011-05-31T16:30:00.000+02:00

Fick ett samtal från mamma:
- Hej, gissa var jag är....
- Öh..
- På Erikshjälpen! Och jag hittade Musse Pigg-gubbarna som vi rensade bort! 20 kr styck och det står Emma och Albin på dem!
- Oj, jaha!
- De satt och tittade på mig så jag köper tillbaka dem.. och så hittade jag kulorna vi skänkte. De har delat upp dem i mindre påsar, jag köper en sån. Nu ser jag här, massa My Little Pony! Jag läste i en tidning att de kommer att stiga i värde och att man ska köpa dem nu när de är billiga. Jag köper de också. Och här är flera Barbiedockor! De ser fina ut, men jag vet inte om de kan böja på knäna. Jo, den här var söt. Hon har långt ljust hår och ljust blå ögon och hon kan böja lite på knäna. Det är 2 för 36 kr.
- Okej..
- Ja, men då vet du var jag är! Hejdå!

Vi rensade alltså ut leksaker och skänkte till Erikshjälpen för några veckor sen. I efterhand har jag tyckt att vi rensade bort allt lite för fort vilket mamma börjat tycka också. Så hon åkte till Erikshjälpen och köpte tillbaka några av leksakerna. Och så köpte hon på sig andras gamla leksaker. Men jag hoppas verkligen att hon gör ett klipp när hon sedan säljer My Little Ponies om några år!

I år också

2011-05-31T16:17:00.000+02:00

Nyss blev jag varse om de första studenterna för i år. Ungdomarna skrek och sjöng på lastbilsflak som dånade av dunka-dunka i Spånga. Doften av champagne la sig inte förrän flera minuter efter att de passerat.

Två veckor till, sen blir det tyst.

What is worthwhile, we'll be forgotten when we're gone

2011-05-16T23:39:00.002+02:00

Häromdan drömde jag att jag hade en son som var cirkus ett år gammal. Och som jag avgudade den där ungen! Jag satt och glodde på honom i timmar! Jag vaknade och var helt skärrad. Hemsk dröm. Håller jag på att få någon slags dold längtan efter barn?

Jag hann med att besöka kära Alnön två gånger i helgen och på vinden hittade jag min trollsamlig! Och mina Barbies! Och alla Barbiekläder! Och mina små dinosaurier! Och massa lego! Och små söta råttor som bodde i dockskåpet! Och mina Spice Girlsbilder! Och alla kulor! Och alla mina skolböcker! Och min suddgummisamling! Alla Pixieböcker och barnböcker! Alla pussel! Min bokmärkssamling! Mina gosedjur! Min nyckelringssamling! Alla spel! All konfetti som vi haft på bordet på Halloween under min barndom! Mina teckningar från dagis! Mina pysselböcker! Mina tygmärken från scouterna! Massa vykort jag fått! Min enda docka! Mina dagisfoton! Alla mina simborgarmärken! Mitt påskpynt! Mammas gamla barbieinredning! Alla smådjur som jag haft i mammas gamla kasthylla! Mina studsbollar! Alla småsaker jag fått i kinderägg och Happy Meal! Mina Mussepiggformade kritor! Mina leksakshästar! Tomma vykort! Mitt bilgarage! Men framförallt allt jäkla pyssel jag sysselsatte mig med dagligen när jag var barn. Jag hittade massa teckningar som jag gett bort till mina föräldrar, egna korsord jag skapat, rebusar, små hus jag byggt åt diverse små djur, sängar jag bäddat ner djur i och så vidare! Där fanns verkligen allt från min barndom.

På två timmar hade drygt tio kartonger reducerats till tre varav det mesta hamnade i sex stora sopkassar. Tre kartonger ska till Erikshjälpen.

Jag känner mig lite tom nu. Det känns som om jag har missat något i viktigt. Kanske kastade jag ner Sälle i soppåsen? Eller Sigge? Eller tyrolerbjörnen jag fått av farmor? Eller hunden jag fick av pappa på bb? Sångboken jag kunde utantill när jag var liten?

Ångest! Jag önskar jag kunde gå igenom lådorna igen och behålla lite mer saker. Som exempelvis mammas dagböcker som hon slängde utan att blinka.

Trollen. Några sparade jag och några plockade mamma upp ur kartongen som skulle skänkas bort. Puh!

Friday never hesitates

2011-05-16T21:11:00.002+02:00

På ybussen mot Sundsvall konstaterade vi att det är tur att vi inte har någon image att leva upp till ty den hade fått rejäla törnar i fredags. Med vin i sportdrycksflaskor längst bak i bussen pratade vi högt om obekväma ämnen (har jag fått veta i efterhand). På väg till Stadshuset återupplivade vi 2009 års tradition - att sjunga högt till Laakso. Sen gick/sprang vi en tur i regnet så att mina 20 minuter med plattången varit förgäves.

Väntan gav resultat och jag har slutit fred. Jag som inte ens har varit i krig har slutit fred. Och efter en flaska vin blir jag omåttligt artig och snäll så jag initierade en kram. Jag blir alltid så snäll av vin, jag slänger mig med snälla ord och komplimanger utan verklig substans. Förstår verkligen inte varför. Efter en flaska vin blir jag en filantrop?

Sedan dansade jag mig svettig och var inte det minsta sentimental efter sista avslutande I don´t care if Monday´s blue... Lördag morgon, efter att ha läst gårdagens tidning kröp så sakta sorgsenheten fram. För tre år sedan intensivförfestade Jennie och jag och sjöng sedan till på Melody Club som spelade live på premiären av Friday I´m in love. Vi tyckte att allt som spelades var grymt och att den manlige dj:en "inte var helt bakom flötet" för att citera ett gammalt blogginlägg. Nu är det slut på det. Ingen mer indie i Sundsvall på ett tag och tack gode gud för att jag har flyttat därifrån.

Sacke dj:ar

Jennie blev besatt av demoner

Det handlar om mig

2011-05-10T23:04:00.003+02:00

Det bästa med att vara student är att man kan ha en föreläsare som säger någonting i stil med, "Jag förstår att ni inte vill sitta här inne när det är så fint väder ute så jag ska försöka fatta mig kort så hinner vi med allt viktigt innan lunch och så hoppar vi över föreläsningen på eftermiddagen". Så blev det. Kvart i tolv skyndade vi oss ut i solen (jag och min grupp) och satte oss i parken bakom biblioteket och gjorde inget skolarbete eftersom vi "hade lunch". Efter lunchen blev vi alldeles matta av solens gassande strålar så vi gjorde inget skolarbete av den anledningen. Vi härdade ut till halv två då åkte vi in till stan och gick på Systembolaget, köpte öl och cider och gick till Vitabergsparken och satte oss. Vid sju ställde ett killgäng upp stora högtalare och började dj:a i parken. De spelade bland annat en bra remix av Veronica Maggio och vi åt pizza och chips och livet kändes lika vackert som körsbärsblommorna.

Vi var inte ensamma

Här är en bild med fokus på två främmande människor och en soppåse

Min barndoms sommar

2011-05-08T17:29:00.000+02:00

Jag vaknar av att solen lyser in i det lilla rummet i det stora huset på Alnön. Min lillebror ligger i sängen bredvid och jag petar på honom. Vi kliver upp och går ut i köket samtidigt som min kusin kommer ner för trapporna. Huset är i övrigt tomt eftersom pappa och Torbjörn la nät igårkväll.

När vi går ut på bron både ser och hör vi måsarna som flockats nere på stranden. Endast iklädda pyjamas tar vi på oss för stora skor och tävlar om vem som kommer först ner. Vid bastun hänger ett nät delvis fullt med sjögräs och vid båten står pappa lutad över en plastback. Längre ner på stranden står mamma, Gunilla, mormor och Anna-Lisa och rensar fisk. Gunilla har på sig sina gröna träskor och står på huk och balanserar mellan stenarna. De klipper och skär vant av fiskarnas stjärt och huvud och skär sedan upp dem och skrapar ur inälvorna som de kastar ut i vattnet. Hamnar kråset någorlunda långt ut i vattnet dröjer det inte länge förrän en mås dyker ner och äter upp det. Jag står på stenarna och tittar på och ropar att tärnan på stora stenen måste få lite mat. Har jag tur lyssnar någon på mig och kastar en fiskdel mot stora stenen. Annars tar jag saken i egna händer och hämtar en pinne och petar upp inälvor på den som jag sedan kastar iväg mot tärnan. Efter någon timme är alla fiskar rensade och simporna återkastade i havet. Pappa plockar enris och gör i ordning röken. Ikväll blir det böckling.

Uppföljare

2011-05-05T23:21:00.002+02:00

Från skaparna av "Jag lider av svår analklåda" och "Epic murder fail" kommer här nya filmen Study Hard!

(Filmen är dock gjord under ganska strikta restriktioner från sex Södertörnsanställda damer med kortklippt page.)

http://www.youtube.com/user/medieteknik#p/c/5/9fPSEvBzr5k

Alternativ 3

2011-05-05T11:30:00.000+02:00

Kungshamra i Solna är ett studentghetto med spejsiga fönsterkarmar i olika färger.

Källsortering och tvättstuga finns inom området vilket gör att jag inte får ha för bråttom till tunnelbanan. Men det finns alltså en tunnelbana som är fem stationer från Centralen.

Lyckligtvis skulle jag här kunna laga lasagne, ty det finns en ugn i lägenheten. Dock måste jag äta upp den fort eftersom jag inte kommer att få plats med matlådor i frysfacket på grund av all broccoli och glass.

Jag kommer att kunna duscha varmt hur länge jag vill och träffar jag en ny kompis med rullstol kommer hon/han kunna gå på toa hos mig.

Alternativ 2

2011-05-04T23:18:00.000+02:00

Alternativ två ligger mitt i smeten i Hammarby Sjöstad i ett hus som stod färdigt 2006. Hyran ligger på 4847 kr i månaden för 29 kvadrat. Då får man detta kök på köpet:

Där finns en spis, fyra plattor, en avlastningsyta, frys och ingen furupanel eller gul plastmatta. I badrummet kan man duscha varmt hur länge man vill och när man ska tvätta tar man bara hissen ner några våningar.

Från centralen en lördagnatt tar det 19-22 minuter att ta sig hit. Antingen åker man buss till Skanstull och byter till buss till Luma eller så tar man tunnelbanan till Skanstull och byter till bussen. Från centralen samma tid tar det 23-26 minuter till Sickla och färdsättet är detsamma. Till skolan tar det 35 minuter respektive 38 minuter och till centralen tar det 19-20 minuter respektive 20-22 minuter på dagen, alltså lika lång tid som att åka på natten. Jag skulle alltså minska min restid till skolan med 2-5 minuter gentemot dagsläget. Yay!

Så, ska jag välja det billiga och dåliga alternativet eller det dyra bra? Jag kommer få väldigt lite studielån över om jag bor i Hammarby Sjöstad, samtidigt som jag säkert kommer att vantrivas i Sickla. Eller ska jag strunta i det här och flytta till typ Solna?

Alternativ 1

2011-05-04T23:06:00.000+02:00

Snart ska jag flytta och jag har beslutsångest. Efter mycket velande lutar det åt en förort söder om stan och eftersom jag är registrerad på en välkänd sida som förmedlar studentbostäder är urvalet ganska begränsat. Det står just nu mellan Sickla och Hammarby Sjöstad.

Lägenheterna i Sickla ser ut såhär:

Trähusen byggdes 2002 och är 2-4 våningar höga och inger lite vandrarhemsfeeling. De ligger i en dunge i ett industriområde/köpcentraområde och har man otur kan utsikten bli grannens kök. Tvättstugan ligger i ett hus på gården och bussen går på andra sidan Järlaleden. Positivt är hyran på 3763 kr i månaden för de 22 kvadraten och den förmodade närheten till en skapligt billig stormatskedja. Och ett Systembolag.

Här är köket med en härlig 90-talsfurukänsla. Två spisplattor är utmärkt eftersom nudlarna kan stå och koka på den ena medan den andra kan fungera som avlastningsyta för odiskad disk. Ugn saknas helt och storkok är att glömma på sommaren då köket endast har ett frysfack där ett paket broccoli och en glassförpackning kommer att ta upp utrymmet. På vintern finns dock möjligheten att ställa en matkasse på bron utanför tillsammans med kylklampar.

Toalett och dusch finns i lägenheten, men varma långduschar är inte att föredra eftersom vattentanken endast rymmer 30 liter och duschen riskerar att avslutas på romerskt vis!

Detta är ett utdrag ut den lockande text som ska få studenter att välja Sickla:
"I området finns även ett historiskt hus, Fanny Udde, på en kulle som omges av mycket gamla och fina träd."

Oj så spännande med gamla och fina träd!

Måste.skaffa.Spotify.Premium.nu.

2011-05-03T21:30:00.000+02:00

Parkhängspremiär

2011-04-30T19:50:00.000+02:00

Och vad ska man göra när man är lite seg och trött en fredagkväll? Jo, premiärhänga i parken såklart!

Vi köpte asiatisk mat och gick till Vitabergsparken. Där var det fullt av människor varav hälften var studenter. Inte studenter som jag utan studenter som snart tar studenten, alltså vita mössor överallt och tjejer i kortkort kjol utan strumpbyxor och högljudda killar med en starköl i handen. Det var ändå trevligt för det visade sig att mannen bakom oss, som suttit ensam på sin filt med två glas framför sig, fick sällskap av sin dam efter en halvtimme. När solen gick ner vid nio rasade temperaturen, men eftersom vi är från Norrland härdade vi ett tag innan vi klev in på ett hak och pratade om förvaltningslagen och annat sjukt seriöst som visar att vi trots allt är äldre än tjejerna med kortkort och vit mössa.

Vi hann också med en dagens i ölglas och lite tp från 80-talet på Harvest. Och McDonald´s innan vi åkte pendeln hem (åh, ljuva pendel).

After school

2011-04-30T19:33:00.001+02:00

I torsdags klockan fyra, efter en kort skoldag, körde jag och min grupp en after school. Vi hann med en och en halv öl i solen på Mosebacke tillsammans med 100 andra glada människor innan solen försvann ner bakom Södra Teatern. När kvällen var slut hade vi besökt fyra ställen och jag hade blandat öl, cider och vin med en grillad chiabatta.

Trevligast var Bauer på Götgatan som hade öppnat de stora glasväggarna. Utanför kryllade det av folk på gatan och mitt upp i allt stod en orkester och spelade jazz. Jag fick lite utomlandskänsla när jag inte ens behövde jackan när jag gick till Seven Eleven.

När klockan slog två stängde Lilla Hotellbaren och jag försökte ta mig hem själv vilket resulterade i att jag gick fel och fick promenera genom Fatbursparken (som är listad som en av Stockholms farligaste parker) två gånger! Men det var lugnt, det satt några i mörkret och drack öl, men det var nog bara a-lagare. Jag skulle gå till t-banan, men tänkte fel och gick till pendeln och fick gå tillbaka och då var t-banan stängd. Som tur var fick jag sällskap av mina klasskamrater tredje gången genom Fatbursparken. Sen väntade jag på buss, bytte buss vid S:t Eriksplan, väntade en halvtimme med en 18-årig student med mastodonthicka. Klockan fyra smet jag in i porten tillsammans med DN-budet. Episkt!

Igår mådde jag sådär, men tog mig in till skolan på eftermiddagen och redigerade lite projektfilm som för övrigt kommer att bli helt sjukt dålig. Jag kommer skämmas när vi visar upp den.

Fick ett infall och kapade 7-8 cm lite kvickt

2011-04-27T21:49:00.001+02:00

Idag har vi spelat in vår projektfilm. Huvudrollsinnehavaren Nisse bar endast kalsonger i första scenen och det verkade inte bekymra honom alls. Dock fick det mig att stå och fnissa i ett hörn. Sen satte vi upp 350 post-its och åt pastalunch innan vi var klara.

En kväll på Tunnelgatan tog jag min plats, en kväll på Tunnelgatan fick jag min chans

2011-04-25T23:00:00.000+02:00

Helgens finaste komplimang:
- Vad fint du hade gjort rent Kelsos låda!
- Åh, tack!

Nu har komplimanggivaren åkt och tomheten sprider sig som Fukushimas strålning. Och som våren 2011. Ja, våren! Helt plötsligt kunde man bära solglasögon och vårjacka, sen räckte det med en t-shirt under vårjackan och en dag senare behövde man plötsligt inte ens jacka! Jag kan inte riktigt greppa att det gått så fort. Träden blev gröna på en helg och jag har hunnit använda tre sorters sommarskor och gått igenom mina sommarkläder. Men mest av allt har jag njutit. Och ätit mycket Cornetto.

Denna påsk har inte präglats av ägg och godis utan av promenader och mycket mat. Vi har gått runt i Hammarby sjöstad, från Centralen till Vasamuseet, vi har gått fel och gått om, vi har gått i Palmes mördares fotspår, från Malmskillnadsgatan ner mot Sveavägen till Biografen Grand, från Centralen till Rådhuset och upp till Observatorielunden och ner till Karlberg J. Och vi har ätit wraps, pasta, Thaimat, potatisgratäng och chokladmousse tills magen skrek av utmattning. Men det var det värt!

En kille med en katt är en bra kille. Synd bara att Kelso kröp under en husgrund och vägrade komma ut på 40 minuter.

Tugga Toy

2011-04-22T13:16:00.000+02:00

"Jag vill sova ut" och så sov han på soffan. Vem tusan väljer att sova på soffan när man kan sova bredvid mig i min säng?

Årets första möte med solen

2011-04-16T15:54:00.002+02:00

Eftersom solen tittade fram imorse tog Jennie och jag på oss solglasögonen och åkte till Karlberg och gick mot Kungsholmen. Vid Hornsberg tog vägen slut så vi gick till Kronobergsparken och tittade på lekande barn i lekparken på ett väldigt icke-perverst vis. Sen åkte vi till Norrmalmstorg och åt glass från Pressbyrån eftersom det inte var kö där. Försökte sedan hänga in fyra påsar från Systemet i garderoben på Åhléns, men det skulle kosta 80 spänn om vi inte lyckades trycka ner allt i en och samma påse. Då blev priset bara 20 kr. Men det kändes inte värt det så vi åkte hem istället.

Nu ska jag trycka ner en capricciosa i magen.

Senaste nytt!

2011-04-14T23:17:00.004+02:00

Från skaparna av "Jag lider av svår analklåda" kommer här det nya mästerverket Epic murder fail!

http://www.youtube.com/watch?v=ZcjH3ldgPgg

Jag tog blodprov idag

2011-04-12T19:48:00.001+02:00

- Vilket nummer har du?
- 517.
- Sätt dig här. Lägg upp armarna.
- Jag vet inte vilken arm som är bäst (lägger upp båda armarna).
Kvinnan spänner ett band runt vänsterarmen.
- Knyt handen.
Jag knyter handen.
- Nu kan du öppna handen.
Jag öppnar handen.
- Hejdå.
- Hej.

Hon borde jobba som frisör istället.

På skolan idag

2011-04-11T22:21:00.000+02:00

Var på skolan till klockan sex idag. Det var lite jobbigt för vi höll på med det här:

En film om en björn som är olyckligt kär i en annan björn. Den första björnen vill därför döda den andra björnen, men OBS SPOILER den första björnen råkar ramla i en trapp och dör.

Tequila, citron och salt (japp, den ordningen körde jag)

2011-04-11T21:56:00.000+02:00

Äntligen en helg som inkluderade massa vin, socialt umgänge med nära vänner, utgång, dans, socialt umgänge med bekanta, tequila, socialt umgänge med okända människor, rökmaskin och slutligen en bevittnad spya på tunnelbanans station i Gamla stan. Härligt! Sen var det nog bara bra att vi hoppade över McDonald´s på hemvägen och den där tråkiga nattbussen.

Tilläggas bör även att jag träffade Agnes i kön till Skeppsbar och jag skötte mitt beteende exemplariskt! Jag konverserade artigt, skrattade och höll låda inför hennes bekanta. Innan jag gick iväg till mina vänner ursäktade jag mig precis som de gör på tv. Så vill jag vara! Jag vill vara mitt jag efter en halv flaska vin och en tequila!

Att inte förändra sitt beteende

2011-04-11T21:39:00.000+02:00

Det här är jag:
Det kommer sju främmande människor till lägenheten. Jag stänger in mig på rummet och sitter i tystnad och äter min mat och överväger tanken på att jag kanske kan sitta hela kvällen på rummet utan att någon behöver märka mig. Jag överväger även tanken på att hålla mig ifrån att besöka toaletten på hela kvällen. (Lyckligtvis) öppnar någon av de sju försiktigt dörren för att säga hej. Jag ställer mig upp med mobilen i handen och går fram och skakar hand. Fler personer dyker upp i dörren och jag fortsätter att skaka hand. Min hand blir till en död fisk efter några skakningar, men jag hinner inte tänka att jag måste göra något åt det utan jag ler - med spenat mellan tänderna! Personerna står glada kvar i öppningen och jag vet inte vad jag ska säga eller göra. Så jag tittar ner i min telefon. Personerna börjar avlägsna sig och jag står kvar och fånler. Med spenaten mellan tänderna. Sedan har de gått och jag skjuter sakta igen dörren, lite i taget tills den är helt igenskjuten och jag känner mig som världens mest horribla människa. Varför kan jag inte bara vara som alla andra?

Jag vill vara en sån som istället:
Kryper ut mitt skrymsle när det kommer sju främmande människor, lagom till att de hunnit hälsa på varandra och sett sig om i lägenheten. Sedan vill jag ta initiativ till handskakningarna, jag vill le och säga något käckt som gör att jag framstår som en sympatisk människa. Önska dem välkommen eller hoppas på att de får en trevlig kväll, huvudsaken att det låter extremt naturligt. Sedan vill jag obekymrat stänga till dörren och kanske gå ut senare och bara vara trevlig, social, naturlig, intresserad, en god lyssnare, någon som folk vill prata med, någon som inte börjar flacka med blicken efter tre meningar. Med mera.

Istället är jag alltså en infantil människa som förmodligen hellre skulle kissa på mig än att gå ut på toa. Här drog jag inte rätt lott i dna-lotteriet.

Min bästa dag någonsin

2011-04-06T15:40:00.000+02:00

Jag skulle vilja läsa den i alla fall

2011-03-29T16:44:00.000+02:00

Jag kom på titeln till vår B-uppsats. De andra var först lite tveksamma, likaså jag, men eftersom vi ville gå hem och inte kom på något bättre alternativ så körde vi på det. Nu är det inskickat så jag hoppas vår handledare blir nöjd.

Move on down

2011-03-28T21:59:00.001+02:00

Så har jag städat ur min lägenhet. I fredags gick jag loss i badrummet och skrubbade duschen, väggar, duschmunstycke, ledningar, hörn, bakom toastolen och så vidare och så vidare. Jag skrubbade på ställen som jag aldrig tidigare varit i närheten av med en tvättsvamp. Roligast var avloppet i duschen. Jag har tidigare tittat ner i hålet och förfasats över hur mörkt och läskigt det sett ut, men nu plockade jag isär delarna och rengjorde dem med diskborsten. Jag hade nästan kunnat pussa på avloppslocket, så rent blev det.

Mamma putsade fönstren och gjorde rent i köket. Sen åkte vi till Blåbergstippen och blev fullkomligt bortskämda av tippenpersonalen som plockade skrot ut backluckan och sopsorterade det åt oss. I lördags kom pappa och lyfte lådor, hyllor, bänkskivor, bord och stolar som han lastade in i sin lilla Golf. Mammas lilla Nissan Micra cab fylldes till bredden och vi fick åka till förrådet otaliga gånger eftersom vi inte orkade hyra ett släp. Men det gick grymt bra eftersom min far har en enorm fallenhet för att stuva in saker på en liten yta.

När alla saker var bortkörda lyckades jag nästan förstöra spisen när jag skulle rengöra mellan glasrutorna. Fem lösa bitar ramlade ur och jag kände paniken växa. Men som tur är har pappa även en fallenhet för att pilla med småsaker så han satte ihop spisen. Mamma gick loss på spisknapparna och golvet och vips var hela lägenheten renare än den någonsin varit under min tid där. Det luktade citron i alla rum och jag är min familj evigt tacksam för hjälpen. Seriöst. Jag hade inte klarat det utan dem. Jag hade fortfarande suttit på stjärten och funderat över hur fan jag skulle orka lyfta fram spisen eller få upp dörren till förrådet, eller varför jag inte köpt någon städutrustning, eller varför jag inte har något lås till förrådet, eller hur jag ska få ut den tunga kartongen märkt Kök eller hur jag skulle hinna med allt innan söndag och så vidare och så vidare.

Tomt sånär som på lampan i taket som spruckit och som jag lämnade kvar. Och speglarna i hallen som också lämnades kvar.

Här i ett förråd med duvor vilar mina saker under en presenning.

I förrådet lämnade jag en gipsduva att vaka över förrådet. Hoppas nästa ägare blir glad.

Sen åkte jag tåg hem och möttes av den här synen. Kelso hade pyntat i badrummet.

Kul, jättekul.

Yeah baby

2011-03-27T00:34:00.000+01:00

Igår: städa med tvättsvamp.
Idag: städa med tandborste.
Imorn: städa med tops.

Too heavy a burden

2011-03-24T00:21:00.000+01:00

Vaknade lite för sent i morse, åt frukost lite för länge, kollade på lite för många bilder av Robert Smith och andra random personer. Då slog det mig att jag har för mycket tid över. Visst pluggar jag heltid, men det innebär aldrig att jag sitter med mina studier 8 timmar per dag. Nu håller vi på med ett grupparbete och idag hade vi tagit ledigt. Jag fick spring i benen, vad skulle jag sysselsätta mig med? Smygplugga lite? Lösa korsord, spela Oxie, läsa bloggar? Nej, jag ville göra någonting riktigt vettigt.

Så jag letade upp en sida med volontärarbeten. Jag kollade lite på några av de jobb som fanns och sedan gick jag och handlade, åt lunch, läste bloggar, gjorde köttbullar och så vidare. Volontärsidan är fortfarande öppen i ett fönster på datorn, men jag har inte ägnat den någon uppmärksamhet sedan lunch.

Har jag inte ens tid att titta på sidan med volontärarbete är risken stor att jag inte har tid att sysselsätta mig med något arbete.

Besök man inte bör prioritera i mars

2011-03-22T22:25:00.000+01:00

Spatserade runt i Botaniska trädgården i Göteborg i lördags. Peter försäkrade mig ungefär 78 gånger om att "det är jättevackert här på sommaren". Jag tror honom, för visst var det väl ganska vackert nu, men när det är grönt är det säkert tusen gånger vackrare.


Prunus prostrata, Oplopanax horridus och Geranium sanguineum

Väsentligheter

2011-03-17T00:37:00.001+01:00

Åh, vad jag hatar korta sessioner på webbsidor. Jag befann mig nyligen på studera.nu med cirkus 13 sommarkurser i korgen när jag råkade vänta ut sessionen som gjorde att allt försvann. Egentligen borde jag kanske klandra min nyfikenhet som gjorde att jag istället hamnade på Facebook för att titta på roliga bilder på en dansande barndomsvän. Nåja, jag minns i alla fall mitt förstaval på studera så jag ska inte hetsa upp mig.

Bang bang

2011-03-16T09:43:00.002+01:00

Okej, den där blå, som stod på bordet hos mamma och hennes sambo och såg ganska tung ut. Det är typ en hantel... för skyttar. Man övar att skjuta med den i handen, därav skåran på ovansidan som agerar sikte. Mamma demonstrerar:

En 22 kalibrig pistol väger en del, speciellt om man skjuter flera serier på raken och då kan det vara bra att ha övat upp skjutarmen. Så jag kan se framför mig hur mamma och Christer turas om att sitta och sikta ut i tomma intet i tv-soffan under reklampauserna.

Det dåliga samvetet

2011-03-14T17:10:00.001+01:00

Och så säger man indirekt nej invävt i massa hintar och bortförklaringar. Tillslut går det fram, men var jag inte lite hård där i sista smset? Varför får jag inget svar i stil med: Det är lugnt, ingen fara! På natten kommer det dåliga samvetet och på morgonkvisten börjar drömhallucinationerna. Jag "drömmer" att jag läser ett argt sms och jag känner mig felaktigt anklagad. Jag minns ingenting av vad som stod i smset förutom en mening, en mening som satte sig och som jag har flinat åt hela dagen. Det stod "du ser bara bajset i blöjan". När jag läste det förstod jag precis vad avsändaren menade. Jag ser alltså inte till en människas helhet och de skavanker denne har utan jag ser bara skavankerna. Det är ju ganska poetiskt egentligen förutom att metaforerna är lite omogna.

Idag googlade jag för övrigt frasen "sex med djur" på skolans dator. Vi ska skriva ett grupparbete om begreppet facerape och ja, sen skenade det iväg. Hoppas ingen gör en sammanställning av vad vi studenter gör på skolans datorer.

Keep yourself warm

2011-03-13T23:32:00.000+01:00

Tänkte låta er läsare använda hjärnan. Hittade den här på bordet hemma hos mamma, men vad är det?

Jaha, det är alltså nåt blått som ser ut som en svamp. Men den är fyrkantig. Svampbobfyrkant? Nej, den lever ju inte.

Armaturjonsson står det. Jaha, heter den så? Vad är en Armaturjonsson? Nej, den heter inte så men företaget som ligger bakom saken heter förmodligen så. Ser ni också strecket som går mitt över? Vad ska det vara bra för?

Carpe diem

2011-03-12T19:58:00.000+01:00

Jag fick en försmak av våren idag. Jennie och jag var på stan (Jennie i vårskor) och jag fick ta av mig mössan eftersom jag blev lite varm (mest berodde det kanske på att det var så varmt i HM:s provrum). Men solen sken när vi satt i Hötorgstrappan och spanade på folk och åt korv. Eller så spanade folk på oss eftersom vi hade solen i ögonen och spilld mjölk överallt.

Igårkväll satt jag och mina sambos i soffan och tittade på På spåret och åt chips som så många fredagar tidigare. På spåret har blivit lite heligt i Spånga Mansion på samma sätt som Bonde söker fru en gång var. När klockan är 20.00 påminner Sacke oss om att vi ska stänga av datorerna och sitta tysta. En timme senare återgår vi till det normala. Nu är det tyvärr slut med det eftersom På spåret har uppehåll.

Nu sitter jag i samma soffa som igår. Lax och potatis bearbetas i magsäcken och jag har nyss kollat på Go kväll och Sverige!. Snart börjar Melodifestivalen. Vilket medelåldersliv jag lever. Grädden på moset är att Jennie och jag var på vattenaerobics i torsdags (vilket torde vara samma sak som vattengympa). Vi gjorde roliga rörelser i vattnet med frigolithantlar en gul flytgrej runt magen. Vi och damerna!

Carpe diem.

Smådjursförälder

2011-03-09T21:22:00.000+01:00

Kelso har precis insett att han kan få sin vilja igenom bara han: använder hela sitt röstregister, kraffsar på dörrar, äter papper från mitt skrivbord, välter ut min sopkorg, kliver över mig när jag sover och så vidare. Speciellt tjugo över sex på morgonen. Detta får mig att vakna och vilja låsa in honom i tvättrummet i hallen, men det gör jag såklart inte utan jag skjuter snällt igen dörren efter honom, försöker avleda hans uppmärksamhet eller så kliver jag rent av upp och slår igång kranen i badrummet för att han ska få sysselsättning ett tag. Och så säger folk att det är jobbigt att vara småbarnsförälder.

Mad men med kvällssolen i fönstret

2011-03-08T17:45:00.003+01:00

Jag har återigen en ny sysselsättning som håller mig borta från bloggen. Jag har nämligen köpt en ny telefon, en sån där som reagerar när man petar på dess skärm. En smartphone. Jag har velat sedan i höstas, men förra veckan tog jag tag i saken. Orkade inte tänka mer, orkade inte väga fördelarna mot nackdelarna, priset mot funktioner, utseende mot storlek och så vidare. Så det blev en stilig svart från HTC.

Beställningen la jag en kulen kväll förra veckan, dagen efter kollade jag mailen 35 gånger i väntan på en bekräftelse. På natten sov jag som ett barn innan julafton eftersom jag kände på mig att den skulle anlända med posten dagen efter. Mitt beteende var någorlunda märkligt eftersom jag aldrig tidigare haft så mycket känslor för lite elektronik, men när jag slutligen hade den i handen kände jag fånigt mycket tillfredsställelse. Ja, nykär kan man säga. Det är jag fortfarande då jag ibland tar upp den bara för att få hålla i den lite, klappa den på skalet och kanske öppna kalkylatorn.

Nu kan man ju fråga sig varför jag inte skrivit detta inlägg från min gulliga telefon. Jo, det är nämligen så att den där knappsatsen som dyker upp på skärmen är helt jävla minimal och kanske gjord för en människan med primordial dwarfism. Mina sms blir i princip oläsliga trots att jag lägger ner en hel del tid på att skriva rätt, men jag har hört att övning ger färdighet och jag ska väl också lyckas någon gång i framtiden. Jag lyckades dock ta en bild.

SJs goda intentioner

2011-03-03T14:01:00.000+01:00

Jag har åkt mycket x2000 i mina dagar, men jag brukar sällan studera deras yttre när jag står där på perrongen. En solig dag fångade dock denna ventilationsmynning mitt intresse. Vad står det egentligen, jo det står "Kjolkylningsutrustning".

Jaha, tänkte jag. Det är väl för varma dagar när man står riktigt många på perrongen och det blir sådär varmt och kladdigt under kjolen. Då sätter personalen igång kjolkylningsutrustningen så att kalluft strömmar fram på perrongen och upp under alla kjolar och svalkar. Smart grej!

Att sätta sprätt på en miljard

2011-02-27T22:29:00.001+01:00

För 25 år sedan mördades Olof Palme. Jag kände aldrig Olof och jag var aldrig insatt i hans politik eftersom vi endast gick på jorden samtidigt i ett år (eller vid närmare eftertanke kröp jag nog bara under mitt första levnadsår).

Jag tycker ändå att det var tråkigt att Olof dödades på öppen gata. Och lite konstigt var det att mordet skedde en dag när han inte hade sina livvakter med sig. Och konstigare är att mördaren fortfarande är okänd. Men konstigast av allt är att den så kallade Palmegruppen finns kvar efter 25 år. Jag undrar bara VAD FAN GÖR PALMEGRUPPEN PÅ DAGARNA?

De kanske börjar med morgonmöte där de kortfattat redogör för mordkvällen. Några granskar förhörsrapporter med Lisbet Palme och fantombilden. På lunchen delar de på en familjepizza från Pizzeria Pompei. Sedan åker några ut till Sveavägen för att reka och leta vittnen. Andra provskjuter Mockfjärdsrevolvern och går igenom de 130 erkännandena... Precis som alla andra dagar. De måste vara dödsless på allt vad Palme heter och de borde kunna alla rapporter utantill.

Nej, det känns verkligen som slöseri med resurser att ha en Palmegrupp som inte kommit fram till något på 25 år. Och det känns ju knappast troligt att de kommer lösa brottet de kommande 25 åren heller.

Bad day bad loop

2011-02-24T17:44:00.000+01:00

Håller på med min hemtenta som ska vara inne imorgon. Tentan består av två delar, den första delen är en skrivuppgift där vi ska svara på tre frågor. Det är dock helt oklart hur långt dokumentet ska vara så då borde jag väl inte få underkänt om jag skriver en mening som svar på varje fråga?

Den andra delen är en programmeringsuppgift. Vi ska skapa en miniatyr av sf.se och jag börjar känna mig lite stressad nu. Speciellt när jag åstadkommer ofrivilliga loopar.

Fulla för kärlekens skull

2011-02-20T23:33:00.000+01:00

Igår stod Berns, Jennie och jag utanför en tom toalett på och väntade på att den skulle bli ledig. Efter fyra minuter kom en kille fram och ryckte upp dörren och använde toaletten. Vi stod paffa utanför och jag blev lite bitter över att han trängde sig före i kön. Han måste ha tyckt att vi var konstiga som hängde utanför toaletten när det i övrigt ändå var ganska folktomt på Skeppsbar.

Uppstoppade djur, Högomsmannen och Elvira Madigan

2011-02-20T23:19:00.001+01:00

Jag hann faktiskt med att umgås med mamma förrförrförra helgen också. En kvart innan jag skulle gå till bussen gjorde vi ett kort men ack så nostalgiskt besök på Kulturmagasinet. När jag var liten var vi ofta på Kulturmagasinet både för att se små teateruppsättningar, sjunga och umgås med andra barn samt för att gå på museet.

Jag älskade att springa runt och titta på utställningarnas alla små gubbar och djur. Utställningen om natur och djur var min absoluta favorit. Där fanns uppstoppade djur och massa saker att peta på och snurra runt och sånt som man som barn tyckte om.

Museibesöken började därför alltid vid natur och djurutställningen och jag började alltid med att dra mitt finger längs hela Selångersån som fanns framställd i modellform. Oavsett om det stod människor och beundrade modellen skulle jag dra finger i ån utan att stanna. Sen tittade jag på djuren och förfasades över simpor och gråsuggorna. Jag kunde utställningen utantill men blev alltid lyrisk över att få veva lite för att illustrera solenergin. Mamma måste ha varit så jävla skitless på natur och djurutställningen men hon höll alltid god min och var lika imponerad varje gång jag och min bror sprang till den där veven och vevade för glada livet.

Sen brukade vi ta en runda runt resten av museet och titta på Elvira Madigan som gick på trampets och montern över ett litet samhälle. Jag skulle alltid styra lite på båtratten, klappa vildsvinet och väga fiskar på den gamla vågen i utställningen om Sundsvalls historia.

Besöket denna gång imponerade inte riktigt lika mycket på mig, men likförbannat stod jag och vevade på veven. Nästa gång ska jag väga fiskarna.

Ingen vet vad din smet blandas med för hemlighet

2011-02-20T23:13:00.000+01:00

Jag funderade på om det här skulle bli ett sånt där klassiskt hyllningsinlägg eller om jag helt enkelt skulle skriva om min senaste helg i Sundsvall. Men det blev något mitt emellan och jag varnar därför för viss sliskighet nedan.

Min pappa fyllde jämt förrförrförra helgen, vi kan låtsas att han fyllde 50 år så slipper jag allt vad åldersnojor heter för en stund. I alla fall köpte jag bussbiljett och åkte, utan hans vetskap, hem. På lördagen gick jag in och satte mig i hans soffa och när han kom hem från hundrastningen sa jag hej. Han såg då inte förvånad ut, men sa att han blev mycket överraskad. Som tur var räckte födelsedagsmaten till mig så jag fick fylla magen med pappaskjuten älg och Evaochpappaplockade kantareller tillsammans med Icapotatis. Mums! Sedan spelade vi Buzz till klockan tolv då vi åkte hem med farmor och följde med henne in eftersom hon var rädd att någon skulle vara där. Vi började rota i förrådet och jag var inte hemma förrän halv tre.

Och här följer då sliskigheten: Min pappa är en av de roligaste jag känner, han säger ofta fyndiga saker och skämtar om sånt som man inte får skämta om bland människor man inte känner. Pappa är dessutom den enda personen som jag oblygt kan prata med samtidigt som jag sitter på toaletten. Vi är väldigt lika och tänker ofta likadant och jag har även ärvt mina tics från honom. Pappa gillar bus, han älskar att skrämma folk och har utsatt sina arbetskamrater för otaliga pranks. Som den gången när han tog på sig en alienmask och gick på knä in i sliprummet. Eller när han knöt fast en låtsasspindel i ett snöre inne i städskrubben så att städerskan skrek och försökte ge igen. Eller som den gången när han la en blöt handduk under sittdynan på kollegans stol. Och så vidare. Då och då brukar jag be honom återberätta om något kul han gjort och jag ledsnar aldrig.

Han ställer alltid upp och följer med mig för att glo på utomhusfotboll i februari eller för att handla julklappar på stan dagen innan julafton. När vi ska spendera en dag tillsammans slutar den alltid med att vi gör sånt som jag tycker är tråkigt, men som blir kul när man har sällskap. Som att åka till Biltema och köpa torkarblad (vi fick byta två gånger sedan vi kommit ut till bilen och insett att vi valt fel), storhandla på Ica Maxi eller bara åka bil kanske till Indal för att titta på ett hus som tillhör en gammal klasskamrat till mig.

Pappa är också händig och kan bygga en uteplats och göra titansmycken. När min borste går av lagar han den, när hårtorken börjar ryka fixar han den, när ett hänge lossnar svetsar han ihop det igen.

Och så har vi Sigurd, pappas låtsaskompis. Sigurd har en lite annan röst och brukar titta fram ibland och fråga hur jag mår och prata strunt med pappa. Det är fortfarande mycket underhållande.

Några av de första ord jag lärde mig som liten var älsklingsstubbe och päronnäsa och dessa ord lärde jag mig såklart av min far. Han lärde mig även texterna till Thore Skogmans Plättlaggen, Jämtgubben och Ola Magnells Påtalåten. Faktum är att han hade så stort inflytande på mig när jag var liten att jag ska ha sagt att han var min favoritförälder. Men idag gillar jag båda mina föräldrar lika mycket.

Såhär har det inte alltid varit, men huvudsaken är att det är så nu och i framtiden. Så grattis pappa om du någonsin kommer att läsa det här!

Min bästa pappa

mysql_query($sql, $connection);

2011-02-20T22:57:00.000+01:00

Här var det livat. Not. Jag har nämligen upptäckt Oxie på Facebook och tillbringat min lediga tid där. Oxie är ett frågesportspel som är väldigt kul och mycket beroendeframkallande. På min ickelediga tid har jag pluggat PHP och suttit i timmar och kört satser som inte har fungerat på grund av att jag oavsiktligt lagt till ett extra mellanrum i koden. Sjukt produktivt.

Trots plugg och Oxie har jag skrivit blogginlägg som jag inte publicerat. Så här kommer de!

Jag får nya utrikesvänner på Facebook

2011-01-27T17:30:00.000+01:00

It´s all but an ark lark

2011-01-26T15:42:00.000+01:00

Hej finisar! Idag ställde jag klockan på kvart i nio men klev inte upp förrän efter tio. Faktum är att klockan nog var närmare halv elva än "efter tio". Förstår inte varför jag ständigt är så trött! Jag somnade till och med innan ett igår. Hur som helst såg jag Sjunde himlen och det var som vanligt mycket underhållande. Dagens avsnitt handlade om en muslimsk tjej i Ruthies ålder som var mobbad, men familjen Camden löste problemen och det slutade med skratt och kramar.

Igår började min nya kurs och den inleddes med den obligatoriska genomgången av sånt som jag redan fått genomgånget för mig två gånger tidigare. Sen var det dags för lunch och jag tog min lilla lunchlåda med mig ner i pentryt och satt ensam och kastade i mig maten. Därefter lånade jag en dator och surfade och sen började den riktiga föreläsningen. Läraren gick igenom php på två timmar. Php påminner lyckligtvis mycket om Java så jag hängde med, men jag lärde mig grunderna i Java på åtminstone en halv termin, inte två timmar!

Avslutningsvis vill jag säga att det faktiskt märks att det börjar bli ljusare nu. Solen skiner fortfarande på taken och det är inte becksvart i lägenheten (som det brukar den här tiden). Tack gode gud!

Och just det, ikväll ska jag simma. Så jag säger äntligen: hejdå julkulan, hej beach 2011!

We'll find a new way of living, somewhere

2011-01-25T18:57:00.000+01:00

Så har jag alltså sagt upp min underbara lägenhet som jag förmodligen kommer sakna oerhört när jag i framtiden bosätter mig i Sundsvall. Det är mycket troligt att jag kommer att gå förbi den flera gånger bara för att titta lite extra genom fönstren för att kanske skymta vem som bor där och se hur denne har inrett. Kanske kommer jag ringa på och säga "Hej du, jag bodde i den här pärlan i 4 år, de var de bästa åren i mitt liv. Skulle jag kunna få komma in och vara nostalgisk? Åh neeeeeej, har ni renoverat!" Nej, det skulle jag inte göra.

Men jag måste helt enkelt inse att lägenheten faktiskt var väldigt sliten. Den hade två olika vred för varm- respektive kallvatten, en bit av fönsterkarmen lossnade när jag tittade ut genom fönstret en gång, det var lyhört, på vintern tog jag mig inte alltid upp för backen med bilen till parkeringen, jag hade en stor ful tank i duschen och kunde aldrig duscha sådär jättelänge innan varmvattnet tog slut, plastmattan var förgräslig, på vintern var det ganska kallt inne (kanske mest på grund av det trasiga elementet i badrummet som jag inte orkade felanmäla), på sommaren var den kokhet inne, den hade skugglister och så vidare.

Men samtidigt var utsikten fantastisk med fönster åt tre väderstreck, den låg lagom nära stan (knappt 10 minuter ner, hem tog det kanske 15 minuter), den var precis lagom stor (cirka 40 kvm), hade parkeringsplats, fin planlösning, jag hade en egen trapp, jättestort förråd precis under lägenheten, den låg på andra våningen och hade det börjat brinna hade jag kunnat hoppa ner därifrån utan att dö, Kelso kunde vara ute, jag fick posten in på dörrmattan, kylen var ganska stor, det var stora fina fönster. Men framförallt, den var min första egna lägenhet!

Hade man ingen biljett till Gatufesten kunde man stå i fönstret och lyssna på Ola Salo eller bara titta på polisjakter och vackra solnedgångar.

Vardagsrummet var perfekt utformat för alla världens konstiga danser.

Jag har sovit som en bäbis i sängen trots kyla, värme och karaoke på våningen under. (Japp, jag var tvungen att ta en bild för att se hur jag ser ut när jag sover.)

Många människor har kommit och gått genom hallen.

Stor diskho som fick plats med mycket disk! Det här är från nyår 2008 och vi satt sex personer runt mitt vardagsrumsbord och åt trerätters middag. Jag satt på en kudde på golvet, det var festligt.


Jag blev sjuk och var hemma från jobbet, men vad gjorde det när jag hade sällskap av lägenheten och mig själv.

Här gick man ner till stan. Det var raka vägen.

På sommaren kunde man förfesta framför huset i solnedgången.

Sittplatserna har alltid varit ett problem, men finns det hjärterum så finns det stjärterum!

Jag har också precis blivit beviljad förlängd tjänstledighet. Känns fint att jag raserat min tidigare så stabila tillvaro.

Är det verkligen? Nej, inte kan det vara..? Eller?

2011-01-21T12:01:00.000+01:00

http://www.istodayfriday.com/

The wonderful social network

2011-01-19T13:19:00.000+01:00

Alltså vad är meningen med det nya på Facebook som visar upp var man är någonstans? Exempelvis kan det se ut såhär:

Ointressant Kompis was at Chaow Praya River with Ful Pojkvän.
Friday at 7:58pm via iPhone Like/Unlike Comment View Feedback (9) Hide Feedback(9)

Gammal Klasskamrat was at Riche with Random Kompis.
14 hours ago View Post

Är det något man kan ställa in eller dyker det upp när man är på vissa platser? Nu äger inte jag en smartphone så det kommer inte påverka mig, men hade jag annars tvingats vara nervös över att något liknande detta skulle dyka upp på min wall?

Emma Hugglund was att damtoaletten på T-Centralen and then she went to H&M twice and ended up at Burger King at Sergelstorg and now she is at Ett ställe with Nobody
Saturday at 22:03pm Like/Unlike Comment View Feedback (0) Hide Feedback(0)

(Jag vet att jag stavar mitt efternamn med ä, men jag maskerade namnet med flit så att ingen stalker ska kunna googla sig hit.)

Gissa om jag blev bjuden till balen i gymnasiet? (Svar längst ner)

2011-01-17T15:24:00.000+01:00

Jag var väldigt bestämd när jag var liten. Bland annat tyckte jag att mitt hår var en viktig del av mig och jag ville därför ha spännande frisyrer på dagis. Ju fler snoddar och spännen desto bättre. En annan sak som jag la stor vikt vid var att göra allt för att eliminera risken för glipor. På bilden bär jag en mysdress med tröjan instoppad i byxorna och strumporna utanpå byxorna.

Jag har inte förändrats så mycket.

Svar: Nej